Torsten Rudenschöld
Från Rilpedia
Torsten Rudenschöld, född 30 mars 1798 på Riseberga gods, död 27 maj 1859 i Uppsala, var en svensk greve av ätten Rudenschöld, kapten, jordbrukare, och pedagog.
Biografi
Torsten Rudenschöld var sonson av Karl Rudenschöld och son av överstelöjtnanten Ture Gabriel Rudenschöld och Kristina Hedengren. Han föddes på Riseberga i Närke 1798. Sedan han 1811-1816 studerat i Uppsala, utnämndes han till underlöjtnant vid Skaraborgs regemente, men lämnade 1824 krigstjänsten med kaptens avsked. Rudenschöld blev djupt intagen av Manhemsförbundets medlemmar. Han köpte av den orsaken ett litet hemman i Värmland just i den trakt där förbundets huvudman, C.J.L. Almqvist, försökte leva sig in i ett idylliskt odalmannaliv. Då Rudenschöld flyttade dit hade emellertid åtskilliga av förbundets medlemmar ledsnat och dragit sig tillbaka.
Även han lämnade trakten och sysslade en tid med lantbruk i Västergötland. Sedermera, 1830, antog han plats såsom förvaltare av Stjernfors bruk i Värmland, vilket tillhörde Uddeholmsbolaget. Den betryckta ställning godset hade väckte hans medkänsla. Han yrkade på lindring i de fattigas arbetsskyldighet och på förbättring i deras levnadsvilkor; men då hans önskningar inte fick något tillmötesgående lämnade Rudenschöld sin illa avlönade befattning och flyttade till grannskapet av Leckö kungsgård, som innehades av hans äldre bror, Carl Rudenschöld. Där öppnade han en skola, i vilken han mottog några vänners och anförvanters barn till uppfostran. Men omsorgen om hans familj tvang honom till vidsträcktare verksamhet. Han ägnade sig åter åt lantbruket, men med så ringa framgång att han inom några år stod utblottad.
Då återvände han till Leckö, ägnade sig åt undervisning av godsets barn och skrev de berömda Tankar om ståndscirkulation (1845), och Tankar om ståndscirkulationens verkställighet (1846). Ståndscirkulationen vore, menade Rudenschöld, ägnad att motverka den alltmer växande och högst skadliga överbefolkningen inom herremansklassen; den hänvisade var och en till det stånd för vilket hans naturanlag gjorde honom lämplig; dess huvudsyfte var att kristligen förbrödra de samhällsklasser som fördelades efter olika levnadsställningar och förhållanden. Rudenschöld skilde ståndscirkulationen från ståndsnivellering, som vore »ett naturvidrigt utjemnande af de höjder och dalar, som skaparen anlagt och förordnat».
För ståndscirkulationens genomförande erfordrades dock en stark brytning med hävdvunna fördomar och föråldrade föreställningar i allmänna tänkesätt. Åsikterna om människovärde och lycka måste därför förändras på grundval av en sann kristlig världsåskådning. För att jämna vägen till ståndscirkulationen skulle i uppfostran, vid sidan av de bokliga studierna, kroppsarbetet ingå såsom en väsentlig beståndsdel i undervisningen. För att genomföra sin stora idé fann Rudenschöld det nödvändigt, »att skolans allmänt menskliga underlag vore gemensamt för nationens barn af alla samhällsklasser», men för att den skulle bli det, måste folkskolan reformeras. Därigenom leddes Rudenschöld in på folkundervisningen, som blev det uteslutande föremålet för hans sista års verksamhet. Han ville i varje församling ha en överskola jämte nödigt antal roteskolor med ständiga lärare, och folkskolans högsta uppgift skulle bli »att så bibringa ungdomen kunskap att deraf, jämte verldslig duglighet, alstras dygd och upphöjd ädelhet».
Efter att någon tid ha förestått folkskolan på Leckö utsträckte han, 1849 understödd av statsanslag, sin pedagogiska verksamhet till hela Otterstads socken; 1853 tilldelade ständerna honom ett anslag för resor inom landet till folkundervisningens främjande. Han biträdde på kallelse av en mängd församlingar från olika delar av landet vid ordnandet av deras folkskoleväsende, men överansträngde sina av naturen ej synnerligen starka kroppskrafter. Han dog i Uppsala den 27 maj 1859.
Utom ovannämnda arbeten författade Rudenschöld Tankar om vår tids samhällsfrågor, tillägnade Skaraborgs läns hushållningssällskap (1848) och Svenska folkskolans praktiska ordnande (1856).
Han var gift med sin kusin Kristina Charlotta af Geijerstam.
1942 utgav Postverket två frimärken för att uppmärksamma 100 års-minnet av den svenska folkskolan. På märkena är Rudenschöld avbildad tillsammans med Nils Månsson i Skumparp från bondeståndet.
Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
-
Delar av denna artikel består av bearbetad text ur den upphovsrättsfria upplagan av Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.