Svensk lapphund
Från Rilpedia
Svensk Lapphund | |||||
---|---|---|---|---|---|
Ursprungsland | |||||
Sverige | |||||
Rasgrupp | |||||
|
|||||
Rasstandard (extern länk) | |||||
SKK | |||||
Övrigt | |||||
Övrigt |
Svensk lapphund är en typisk spets som är något under medelstorlek. Den är livlig, vaksam, uthållig, vänlig, tillgiven och har en päls som passar bra i arktiskt klimat. Pälsen är trots sin täthet mycket lättskött. Rasen är huvudsakligen enfärgad, kan vara björnbrun till svart, med ev. vitt på bringan, tassarna eller svansspetsen. Rasen är den äldsta av Sveriges nationalraser.
Rasen är en urhund som utvecklas under tusentals år som samernas renvallare, jakt- och vakthund. Finsk lapphund och lapsk vallhund är ursprungligen svenska lapphundar korsat med andra hunraser.
Idealmankhöjden för hanhundar är 48 cm, för tikar 43 cm. En avvikelse med 3 cm uppåt eller nedåt är tillåtet för både hanhundar och tikar.
Svensk lapphund skall ha rektangulär kroppsbyggnad och god resning. Huvudet är kilformat med något välvd skalle, mycket tydligt stop och väl utfylld nosparti med rak nosrygg. Svart nostryffel. Ögonen skall inte sitta tätt; de skall vara runda, ganska stora men inte utstående och helst mörkbruna. Öronen skall vara brett ansatta och trekantiga och breda i basen. Övertippade öronspetsar är inte önskvärt. Halsen skall vara medellång och kroppen kompakt. Svansen skall vara ganska högt ansatt och är ringlad över ryggen när hunden rör sig. Lapphunden är en typisk spets- vaksam och tillgiven. Vaktinstinkten visar sig bl.a. i att den gärna skäller för att varna sitt husfolk. Den är härdig om det så gäller arbetsuppgifter på fjällvidderna eller i skogar fyllda med djup snö. Den är lättlärd och samarbetsvillig.