Från Rilpedia

Stockholms Allmänna Telefon AB (SAT) var föregångare till Allmänna Telefonaktiebolaget Ericsson och senare Ericsson.

Redan sommaren 1877 demonstrerades en telefonapparat för Oscar II på Stockholms slott. Han visade stort intresse för det "tekniska undret".

Alexander Graham Bell hade inte tagit ut något patent på sin uppfinning telefonen i Sverige varför Lars Magnus Ericsson på hösten 1877 startade tillverkning av telefonapparater i Sverige. L M Ericsson har senare gjort stora insatser av kontinentala mått på telefonins område. I Sverige kom den första allmänna telefonanläggningen till stånd genom Stockholm Bell Telefonaktiebolag som år 1880 byggde ett nät i Stockholm med 121 abonnenter. Abonnemangsavgiften var efter den tidens penningvärde mycket hög, 160–280 kronor, beroende på avståndet till stationen.

Telegrafverket öppnade år 1881 sin Rikstelefon med 32 abonnenter för de centrala verken i Stockholm, annars fanns litet intresse för telefonen. Man ansåg till en början telefonen som ett komplement till telegrafen.

Bellbolaget med sina höga taxor fick snart en konkurrent i Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag (SAT) som grundades 13 april 1883 av ingenjören och affärsmannen Henrik Tore Cedergren. Hans affärsidé var: En telefon i varje hushåll, låga avgifter, ackumulera bolagsvinsten, låg aktieutdelning. Affärsidén bröt radikalt mot Bellbolagets och slog snart ut konkurrenterna - det fanns flera på den tiden. Det nya bolaget och abonnenttalet ökade snabbt. 1884 installerar Cedergren tillsammans med L M Ericsson Europas första multipelväxel. 1886 hade Stockholm fler telefonapparater än någon av de större städerna i världen med 4 832 abonnenter varav ca 1 600 i Bell AB. Konkurrensen mellan de privata telefonaktiebolagen i huvudstaden var mycket hård. 1887 tar SAT i drift världens då största telefonstation. Bellbolaget, som hade en del anläggningar i landsorten, tvingades sälja de viktigaste av dem till Svenska staten. 1888 köper SAT upp Bellbolaget i Stockholm.

I Stockholm hade Cedergrensbolaget den 31 december 1908, strax före sin grundares död, ca 51 000 abonnenter. Samtrafiken mellan Telefonaktiebolaget och det av Rikstelefon upprättade nätet i Stockholm gjorde ändå ett samgående alltmer aktuellt.

1908 uppdelades bolagets rörelse, varvid ett dotterbolag, Stockholmstelefon, övertog Stockholmsanläggningarna. Vid Stockholmsstationen infördes ett centralbatteri med automatisk fördelning. Antalet abonnenter i Stockholmstelefon var 106 000 då dess anläggningar genom riksdagsbeslut sammanslogs med Rikstelefon den 1 juli 1918 varvid de tidigare ägarna erhöll 47 mkr i ersättning.

Källor

• Malmgren, Einar: Handbok Televerkets nät (H Tvt Nät) M7746-716001, 1977 "Telefonins historia",.