Spermie
Från Rilpedia
Spermie eller spermatozo är den manliga könscellen. Ordet kommer från grekiskans sperma = säd och zoon = levande). Spermier är små celler som är haploida, vilket innebär att de bara har en halv uppsättning kromosomer. Spermier produceras i mannens testiklar i stora mängder för att kunna befrukta ett ägg, och ingår i sädesvätskan. Spermien innehåller halva det genetiska material som behövs för att skapa en ny individ. Spermien har antingen en X- eller en Y-kromosom. Spermien bestämmer därför vilket kön det blir på barnet. Den förste som beskrev spermier var Anton van Leeuwenhoek, år 1679.
En spermie består av ett huvud, mellanstycke och svans. I huvudet finns kromosomerna tätt packade, samt lite cellplasma. Längst fram i huvudet finns akrosomen med enzymer som behövs för att kunna befrukta ägget. I mellanstycket finns en stor mängd mitokondrier, som ger den energi spermien behöver för att kunna ta sig fram genom produktion av ATP. Svansen är en flagell som används för att driva spermien framåt.
Människans spermier har ett huvud som är sex gånger tre mikrometer stort, och en svans som är 50 mikrometer lång. Svansen slår inte från sida till sida utan roterar, och tar spermien framåt med ungefär en till tre millimeter per minut. Under befruktningen blir spermiens mitokondrier förstörda av ägget, varför allt mitokondriellt DNA hos barnet är ärvt via modern.
Produktion av spermier kallas spermatogenes, och sker i testiklarna där runda celler som kallas spermatogonier delar sig och mognar till färdiga spermier.
Äggcellen är täckt av ett membran. När spermien når ägget, frisläpps spermiens enzymer ur akrosomen och bryter ner cellmembranet. Spermiens cellmembran fuserar sedan med äggets, och dess innehåll töms in i ägget.
