Rudolf Caracciola
Från Rilpedia
 Rudolf Caracciola |
|
| 200px | |
| Grand prix-racing | |
|---|---|
| Aktiv | 1922 - 1952 |
| Mästartitlar | 1935, 1937, 1938 |
Rudolf Caracciola, född 30 januari 1901 i Remagen, död 28 september 1959 i Kassel, var en tysk racerförare med italienska rötter.
Caracciola arbetade som försäljare åt Daimler-Motoren-Gesellschaft och började tävla med företagets bilar 1922. 1926 vann han helt otippad det första Tysklands Grand Prix som kördes på AVUS. Caracciolas förmåga att bemästra tävlingsbilarna i regnväder gav honom tillnamnet Regenmeister (regnmästaren).
Med Mercedes-Benz SSK och SSKL-bilar vann Caracciola RAC Tourist Trophy 1929 och Mille Miglia 1931. Han var även framgångsrik i backtävlingar.
Sedan Mercedes-Benz dragit sig ur motorsporten körde Caracciola för Alfa Romeo 1932. Året därpå körde han i eget stall, tillsammans med Louis Chiron. Vid Monacos Grand Prix 1933 kraschade Caracciola och ådrog sig skador på benen som han led av resten av livet. Under hans konvalescens i Schweiz omkom Caracciolas hustru i en lavinolycka.
Caracciola kämpade sig tillbaka till motorsporten och vid Mercedes-Benz comeback säsongen 1935 var han stallets mest lysande stjärna. Caracciola blev europamästare tre gånger under åren 1935 till 1938.
Den 28 januari 1938 möttes konkurrenterna Mercedes-Benz och Auto Union med varsin specialbyggd rekordbil på en nybyggd Autobahn-sträcka mellan Frankfurt och Dortmund, för att slå hastighetsrekord på allmän väg. Caracciola satte nytt rekord på morgonen med 432,7 km/h, men glädjen grusades när Auto Unions toppförare Bernd Rosemeyer omkom under sitt försök senare på dagen.
Caracciola tillbringade andra världskriget i exil i Schweiz. Efter kriget försökte han återigen ta sig tillbaka till motorsporten, men åldern och hans benskador satte hinder i vägen. 1952 lyckades han komma fyra i Mille Miglia med en Mercedes-Benz W194. Senare samma år satte en krasch i schweiziska Bremgarten definitivt punkt för Caracciolas karriär.
Caracciola var den mest framgångsrike tyske racerföraren före Michael Schumacher och 1998 blev han invald i International Motorsports Hall of Fame för sina insatser.
