Proto-värld
Från Rilpedia
Proto-värld kallas den hypotetiska gemensamma förfadern till alla språk som talas i världen idag. Detta språk kan ha talats för kanske 50 000 till 200 000 år sedan, innan Homo sapiens spred sig över jorden och de olika språkfamiljer som talas idag efterhand utvecklades. De flesta[1][2], men inte alla[3], historiska lingvister ser det som ett helt omöjligt och orimligt företag att ens försöka rekonstruera något som ligger så långt tillbaka i historien. Om språket faktiskt har funnits, om språket går att belägga, och om språket går att rekonstruera, är dock tre separata frågor.
Proto-värld behöver inte alls vara det första språk som någonsin talades. Människans förfäder har sannolikt haft någon form av språk under betydligt längre tid[4].
Att språk faktiskt har uppstått en gång i tiden, följer av att vi härstammar från apliknande förfäder utan språk[4]. Existensen av proto-värld kopplas ofta samman med monogenesteorin, att det mänskliga språket skulle ha uppstått vid ett enda tillfälle på en enda plats. Detta är dock inte alls nödvändigt. Förvisso är språkets monogenes brett accepterad bland lingvister[5], och ur monogenes följer existensen av proto-värld, men även om språkets yttersta ursprung är polygenetiskt så kan alla nu levande språk ändå ha en enda gemensam förfader, proto-värld, förutsatt att alla ursprungliga språkstammar utom en har dött ut[6].
Innehåll |
Rekonstruktion av proto-värld
Vissa kontroversiella försök har gjorts att identifiera ord som är gemensamma i många av världens språkfamiljer, och som därför skulle kunna härröra från proto-värld. På senare år är Merritt Ruhlen den mest kände forskaren som arbetat med problemet. Nedan följer några av hans rekonstruktioner[3][7] (Symbolen V står för godtycklig vokal.):
| Språk | Vem? | Vad? | Två | Vatten | Ett/Finger | Arm-1 | Arm-2 | Böja/Knä | Hår | Vagina/Vulva | Lukta/Näsa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Khoisanspråk | !kū | ma | /kam | k´´a | //kɔnu | //kū | ≠hā | //gom | /´u | !kwai | ĉ'u |
| Nilo-sahariska språk | na | de | ball | nki | tok | kani | boko | kutu | sum | buti | ĉona |
| Niger-Kongospråk | nani | ni | bala | engi | dike | kono | boko | boŋgo | butu | ||
| Afroasiatiska språk | k(w) | ma | bwVr | ak’wa | tak | ganA | bunqe | somm | put | suna | |
| Sydkaukasiska språk | min | ma | yor | rts/q'a | ert | t'ot' | qe | muql | toma | put´ | sun |
| Dravidiska språk | yāv | yā | irantu | nīru | birelu | kaŋ | kay | menda | pūta | počču | ĉuntu |
| Eurasiatiska språk | kwi | mi | pālā | akwa | tik | konV | bhāghu(s) | bük(ä) | punče | p'ut'V | snā |
| Dene-Kaukasiska språk | kwi | ma | gnyis | ʔoχwa | tok | kan | boq | pjut | tshām | put´i | suŋ |
| Austriska språk | o-ko-e | m-anu | ʔ(m)bar | namaw | ntoʔ | xeen | baγa | buku | śyām | betik | ijun |
| Indo-pacifiska språk | mina | boula | okho | dik | akan | ben | buku | utu | sinna | ||
| Australiska språk | ŋaani | minha | bula | gugu | kuman | mala | pajing | buŋku | puda | mura | |
| Amerindiska språk | kune | mana | p'āl | akwā | dik'i | kano | boko | buka | summe | butie | ĉuna) |
Några av de indoeuropeiska ord som postuleras komma från ord i den här tabellen är qui (Latin), who (engelska), aqua (Latin), digit (engelska), båge, böja (svenska), och fitta (svenska).
Utifrån de här överensstämmelserna mellan språkfamiljer har Merritt Ruhlen[8] rekonstruerat tänkta ord i proto-värld-språket:
- Ku = Vem?
- Ma = Vad?
- Pal = Två
- Akwa = Vatten
- Kw = Dricka
- Kway = Våt
- Tik = Finger, Tå, Ett
- KanV = Arm
- Bungn = Knä, böja
- Sum = Hår
- PutV = Vulva, Vagina
- Cuna = Näsa, lukta
Kritik
Rent statistiskt, om man jämför tillräckligt många ord mellan tillräckligt många språk, så går det alltid att finna ett antal ord som av en ren slump är likaljudande och likabetydande i två språk, utan att detta beror på, eller bevisar, släktskap mellan språken. Rena tillfälligheter, eller lån, kan ligga bakom likheter. Det har inte visats att den föreslagna proto-världordlistan består av mer än sådana sammanträffanden.
Det är inte en logisk självklarhet att det måste ha funnits ett enda ursprung till världens talade språk. Men, bortsett från konstgjorda språk finns det inga talade språk som utvecklats oberoende av andra. Bland teckenspråk finns dock flera som utvecklats självständigt, bland annat sju bara i Tanzania. Åtminstone ett, nicaraguanskt teckenspråk, utvecklades av döva barn som inte hade något annat språk[9]. Men detta var ändå inte en helt spontan språkutveckling eftersom deras familjer och lärare gjort försök att kommunicera med barnen och de därför var tränade i kommunikation.
Se även
Referenser
- ↑ Tomasello, Michael (2003) The New Psychology of Language: Cognitive and Functional Approaches to Language Structure Lawrence Erlbaum
- ↑ Hock, Hans Henrich & Joseph, Brian D. (1996). Language History, Language Change, and Language Relationship: An Introduction to Historical and Comparative Linguistics. Berlin: Mouton de Gruyter.
- ↑ 3,0 3,1 Merritt Ruhlen, 1996 The Origin of Language: Tracing the Evolution of the Mother Tongue New York: John Wiley & Sons, ISBN 0471584266
- ↑ 4,0 4,1 Johansson, Sverker (2005) Origins of language - constraints on hypotheses Amsterdam:Benjamins
- ↑ Wang, W S Y & Minett, J W (2005) The invasion of language: emergence, change and death Trends in Ecology and Evolution 20:263-269
- ↑ Coupé, C & Hombert, J M (2005) Polygenesis of linguistic strategies: a scenario for the emergence of language, i Minett & Wang Language acquisition, change and emergence: essays in evolutionary linguistics City Univ Hong Kong Press [1]
- ↑ Bengtson & Ruhlen (1994) Global Etymologies i On the Origin of Languages: Studies in Linguistic Taxonomy. Stanford: Stanford University Press.
- ↑ John D. Bengtson and Merritt Ruhlen (1994) 'Global Etymologies' i On the Origin of Languages: Studies in Linguistic Taxonomy by Merritt Ruhlen. Stanford, CA: Stanford University Press, 1994. [2]
- ↑ http://www.columbia.edu/~as1038/pdf/Senghas1995a.pdf
Vidare läsning
- Hock, Hans Henrich & Joseph, Brian D. (1996). Language History, Language Change, and Language Relationship: An Introduction to Historical and Comparative Linguistics. Berlin: Mouton de Gruyter. Chapter 17.
- Ruhlen, Merritt (1994) The Origin of Language: Tracing the Evolution of the Mother Tongue
Externa länkar
Proto-värld på Wikibooks.
- Proto-World and the Language Instinct
- Deriving Proto-World with tools you probably have at home A critique of the "maliq'a" world etymology from a methodological point of view
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
