Från Rilpedia

?Pälsfladdrare
Cynocephalus variegatus
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djurriket Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Pälsfladdrare Dermoptera
Vetenskapligt namn
§Dermoptera Auktor: Illiger, 1811
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Pälsfladdrare eller kaguanger (Dermoptera) är en ordning i klassen däggdjur. I ordningen finns bara en familj (Cynocephalidae) med ett släkte (Cynocephalus, Boddaert, 1768) och två arter. För närvarande pågår diskussioner om varje art ska räknas till ett eget släkte.

Innehåll 1 Utbredning 2 Utseende 3 Levnadssätt 4 Föda 5 Fortplantningen 6 Pälsfladdrare och människan 7 Systematik 8 Referenser

Utbredning

Pälsfladdrare lever i Sydöstasien. Arten Cynocephalus variegatus (eller Galeopterus variegatus) förekommer i Thailand, i Malaysia och i det västliga Indonesien och arten Cynocephalus volans förekommer på sydliga öar av Filippinerna.

Utseende

Längden för kroppen samt huvudet ligger mellan 34 och 42 centimeter och vikten ligger mellan ett och två kilogram. Därtill kommer en 17 till 27 centimeter lång svans. Typiskt för dessa djur är den stora hudlapp som omger dem. Lappen går från djurets nacke över klorna av främre och bakre extremiteterna fram till svansen och hjälper djuret att göra långa hopp. På ovansidan är lappen grå eller brun och har ljusare fläckar. Undersidan har en ljusare färg och inga fläckar. Extremiteterna är långa och smala och tårna bär vassa klor. Pälsfladdrare har 34 små tänder.

Levnadssätt

Pälsfladdrare är specialiserade för liv i träd och de syns nästan aldrig på marken. De förekommer i regnskog men även i parker som skapats av människor. Pälsfladdrare hänger ofta på en gren med huvudet neråt och klättrar i detta läge långsamt framåt. När det är nödvändigt utbreder de sin hudlapp och hoppar en sträcka som uppgår till hundratjugo meter. Dessa djur är aktiva under natten och sover under dagen i en hålighet i träd eller i träd med mycket löv. Huvudsakligen letar de ensamma efter föda men ibland ser man några djur i ett och samma träd.

Föda

Pälsfladdrare lever uteslutande av växtämnen som löv, blommor, knopp och frukter.

Fortplantningen

Honan är dräktig i ungefär 60 dagar och föder därefter en unge (sällan två). Ungdjuret är mycket underutvecklat och bärs av honan i den sammanveckade hudlappen. Ofta föds ett nytt ungdjur innan honan har slutat att ge di åt det äldre ungdjuret.

Pälsfladdrare och människan

För lantbrukare är pälsfladdrare som lever i deras plantager ett problem. Dessa djur går lätt att fånga på grund av deras vana att alltid gå samma väg. Det största hotet för pälsfladdrare består i avverkningen av deras levnadsområde. C. volans listas som hotad medan arten C. variegatus förekommer i en större population.

Systematik

Länge var zoologerna oeniga om systematiken av pälsfladdrarna. De betraktades som släktingar till ordningen äkta insektsätare eller till ordningen fladdermöss. Idag vet man att de är nära släkt med primaterna^[1]. Fossil av dessa djur finns från epoken paleocen. Rester av en utdöd släkting, Planetetherium mirable, har även hittats Nordamerika.

Referenser

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia. (från oktober 2005)

1. ↑ Janecka, Miller, Pringle, Wiens et al., Molecular and Genomic Data Identify the Closest Living Relative of Primates (2007) Science. Vol. 318. (nr 5851).sid. 792-794.