Nils Gaup

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Nils Gaup, född 12 april 1955 i Kautokeino, är en norsk-samisk regissör och skådespelare.

Gaup ville från början bli skidåkare, vilket han dock gav upp och utbildade sig till skådespelare vid norska "Statens Teaterhögskola", mellan åren 1974 och 1978. Gaup var bland annat med om att upprätta den respekterade Beaivváš Sámi Teahter, den första teatern på samiska. Gaup arbetade som skådespelare i norska filmer innan han som filmskapare fick sitt genombrott med den filmen "Vägvisare" (samiska "Ofelaš") som kom 1987, till vilken han själv började skriva manus 1985. Filmen baserar sig på en gammal legend och utspelar sig under 1000-talet i Sameland, där en ung man ser sin familj bestialiskt mördas av en band av tjudrer, ett krigstörstigt folk. Dessa tvingar honom att bli vägvisare till ett annat sameläger. Tack vare sin goda kännedom om omgivningarna försöker han hämnas tjudrerna genom att leda dem i fördärvet.

Filmen blev nominerad till en Oscar för bästa utländska film 1988 och vann även vann det norska filmpriset Amanda. Den spelade in över en halv miljard norska kronor, och blev en av det årets mest populära hyrvideor det året, bland annat i England. Succén gjorde Gaup så populär att han blev erbjuden att regissera Robocop, men tackade nej.

Nästa film blev klar 1990, den delvis Disney-finansierad "Håkon Håkonssen", ett piratäventyr inspirerad av en ungdomsroman skriven av Oluf Vilhelm Falck-Ytter som i sin tur var baserad på Daniel Defoes roman "Robinson Crusoe". Detta blev med en budget på 60 miljoner norska kronor den vid sin tid dyraste skandinaviska film någonsin (vilken blev en välsedd film i USA i dubbad version). Året efter tackade Gaup nej till att regissera dramat "Not Witout My Daughter" (svenska "Inte utan min dotter") med Sally Field. Han valde istället att göra en uppföljare till "Håkon Håkonssen", komedin/trillern "Hodet over vannet" (1993) (svenska "Huvudet över vattnet") som vann det Amandapriset för bästa film. Denna film spelades in i en ny version i USA 1996, med bland annat Cameron Diaz och Harvey Keitel i rollerna.

Gaup spelade även in film i Hollywood; han var bl.a. påtänkt för att spela in en Bondfilm, och var under en tid knuten till inspelningen av "Waterworld" med Kevin Costner, vilken han dock hoppade av när projektet blev för krångligt och budgeten orealistisk ("Waterworld" kostade i slutändan 175 miljoner dollar). Gaup spelade istället in westernfilmen "Tashunga" (engelska "North Star", originalnamnet "Tashunga" är inuitiska) med Christopher Lambert och James Caan. Filmen spelades in i Norge. Den var mycket enklare och billigare att producera, men blev sågad av kritikerna. Gaup har själv senare hävdat att det är det sämsta han har gjort.

Nästa projekt blev att regissera NRK-dramaserien "Nini" med Irén Reppen. Året därpå, 1999, återvände han till filmvärlden med filmen "Misery Harbour", en samproduktion mellan Norge, Kanada, Sverige och Danmark. Gaup var sedan upptagen med att förverkliga en gammal dröm: att filmatisera Kautokeino-upproret 1852, en blodig konflikt mellan samer och norska staten och kyrkan om bl.a. alkoholförsäljning. År 2002 fick han klarsignal och kunde börja med filmprojektet. Filmen visades för första gången på TIFF, Tromsø Internasjonale Filmfestival, den 16:e januari 2008, och fick premiär i Norge den 18:e januari; Svensk premiär först den 5:e september samma år. I denna film medverkar bland annat de svenska skådespelarna Mikael Persbrandt och Michael Nyqvist. Även denna film vann Amandapriset - priset gick till huvudskådespelerskan Anni-Kristiina Juuso.

Andra priser Nils Gaups filmer har vunnit eller varit nominerade till är

1994 - Amandapris för "Hodet over vannet"
1999 - Nominerad till Montreals Filmfestivals pris för "Misery Harbour"
2008 - Publikumspreis bei den 50. Nordischen Filmtagen in Lübeck 2008 (Publikpriset för den 50e "Nordiska filmdagarna" i Lübeck)

Gert Nygårdshaugs roman "Mengele Zoo" från 1989 kommer bli Gaups nästa film.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från bokmålsnorska, nynorska, tyska, franska och engelska Wikipedia