Från Rilpedia

Nils Brahe d.y., född 1633, död 25 januari 1699 i Stockholm, svensk greve, ämbetsman, militär; generallöjtnant 1660, riksråd 1660-1682. Son till Nils Brahe d.ä.

Nils Brahe deltog som överste för Upplands regemente, i konung Karl X Gustavs fälttåg från Polen till Danmark. Han utnämndes till generallöjtnant 1660, och intog en plats i riksrådet, där han blev en av de mera inflytelserika medlemmarna. Härtill bidrog måhända i ej ringa mån hans anseende såsom den rikaste man, som levat i Sverige sedan Bo Jonssons dagar. Förutom sin andel i de betydliga Braheska godsen och sitt arv efter modern och morfadern, rikskanslern Svante Bielke, erhöll han, genom gifte med Carl Gustaf Wrangels enda arvinge, dennas betydliga egendom och slutligen i september 1680 efter sin farbroder, Per Brahe d.y., dennes greve- och friherreskap jämte stamsläktens många och stora arvegods. Trots detta var hans senare levnadsår långt ifrån problemfria. Reduktionen och stora kommissionen grep med våldsam hand djupt in i hans ärvda rikedomar, och när Karl XI 1682 även företog en reduktion i rådskammaren, var Brahe en av de första som avlägsnades. Död i Stockholm d. 25 jan. 1699.

Gift 1660 med grefvinnan Margareta Juliana Wrangel af Salmis, dotter af riksmarsken Carl Gustaf Wrangel.

Källor

Delar av denna artikel är baserade på artikeln 8. Brahe, Nils  ur den upphovsrättsfria upplagan av Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.