Från Rilpedia

För punkbandet, se Mögel (musikgrupp).

Mögel är en form av svamp som växer på en mängd olika substrat och ses ofta som mycel eller som asexuella eller sexuella sporer.

Innehåll 1 Spridning 2 Medicinsk användning 3 Annan användning 4 Skadlighet 5 Referenser 6 Externa länkar

Spridning

Mögel växer på ett näringsinnehållande substrat, t ex ved och andra organiska material. Mögel trivs i en fuktig miljö och drabbar ofta bostäder med dålig luftventilation eller bristfälligt fuktskydd. Mögel växer också på oorganiska material som t ex betong om ytan är nedsmutsad med damm, jord eller annan smuts. Ytor som är oorganiska och rena står emot mögelpåväxt väl, t ex renhållet kakel eller vinylplast på husets utsida.

Mögelsporer finns alltid närvarande i luften över land. På vintern kan det vara så få som 10 sporer per kubikmeter men på sommaren är det vanligt med över 10 000 sporer per kubikmeter i utomhusluften. Beroende på var luften finns dominerar olika typer av mögelsporer. Över åkrar och fält återfinns t ex Alternaria, Cladosporium och Fusarium medan Aspergillus och Penicillium mer förekommer i inomhusmiljö, i lagerhallar och ibland också i skogsterräng.

Mögel kan växa vid olika temperaturer beroende på sort och på substrat men som regel drabbar skadesvampar bostäder först vid 5-10 °C. På ett näringsrikt substrat kan däremot mögel växa nära 0°C, exempelvis mögel på frukt i ett kallt kylskåp.

Medicinsk användning

Vissa former av mögel framställer mögelgifter . Gifterna har praktisk användning i form av antibiotika. Speciellt släktet penselmögel (Penicillium) används för detta syfte, vilket har gett upphov till namnet penicillin. Upptäckten att mögel kunde användas för att bota bakteriesjukdomar gjordes av Sir Alexander Fleming.

Annan användning

Ogiftiga former av mögelsvamp används för tillverkning av mögelost, bakning och öl- och vinframtällning.

Skadlighet

Mögel i byggnader^[1]är hälsofarligt vilket visats i t ex Värmlandsstudien, en doktorsavhandling av Linda Hägerhed Engman. Studien baseras på 400 värmländska familjer, bland dem deltog 198 barn med minst två olika astmatiska eller allergiska symtom och 202 friska barn. Den visade på ett tydligt samband mellan dålig luft och ohälsa, bland annat korrelerade förekomsten av astma och allergier väl med förekomsten av mögeldoft och ju starkare mögeldoft desto större ohälsa. Forskningen har idag inte svar på vad hos möglet som är skadligt, men det är troligt att såväl sporer som mykotoxiner bidrar till ohälsan. Norsk forskning har uppmärksammat förekomst av mögelmycel i lungorna hos lantbrukare som ju är mer utsatta för mögel än de flesta. Mögel skall inte tolereras inomhus, i grundläggningen eller på kallvind.

Referenser

1. ↑ http://www.formas.se/upload/EPiStorePDF/Mikroorganismer_i_byggnader/Mikroorganismer_i_byggnader.pdf

Externa länkar

• Mikroorganismer i byggnader [1]
• Information om mögel