Från Rilpedia

Med lek menar man fortplantningsakten hos fiskar och groddjur. En lek kan också vara benämningen på en plats för fortplantning eller ett specifikt system som en viss art uppvisar där hanar och honor träffas för att kampa eller på annat sätt "spela" om vilka som ska få para sig. Flera fågelarter, exemeplvis orre och dubbelbeckasin, uppvisar sådant spelbeteende vilka ofta utförs på samma lek generation efter generation.

Leken hos fiskar inleds hos vissa arter med långa vandringar till yngelplatserna (ål, lax, asp). På den rätta platsen sker sedan själva fortplantningen då ägg läggs och befruktas, för att i de flesta fall sedan överges. En del arter bygger reden eller bon (storspigg, ciklider, gurami och många malartade fiskar), antingen tillsammans eller endera könet. I redet sker sedan leken, för att hos en del arter följas av ägg- och yngelvård. Beroende på art är det hanen, honan, eller båda föräldradjuren som tar hand om yngelvården. Det finns arter som lever i storfamiljsgrupper, där flera generationer gemensamt föder upp ungarna. Detta beteende är särskilt vanligt bland ciklider från Tanganyikasjön.

Vissa fiskar – så kallade munruvare – ruvar äggen i munnen till dess att de kläcks. Detta beteende kan exempelvis observeras hos vissa arter av kampfisk, arapaima, och ciklider från Malawisjön. Beroende på art varierar det hurvuvida det är honan eller hanen som står för munruvningen, och hos ett antal arter fortsätter också "ruvningen" av ynglen i flera veckor, efter det att rommen kläcks. Ynglen födosöker då på egen hand i öppet vatten, men söker skydd i förälderns mun då fara hotar, och till natten.