Kalmar slott

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Slottet från Kalmarsund.

Slottet med vindbryggan från stadssidan.

Kalmar Slott, som är beläget där det medeltida Kalmars hamn låg vid Slottsfjärden, har spelat en avgörande roll i Sveriges historia alltsedan slottet började uppföras vid 1100-talets slut. Under Knut Erikssons tid, byggdes en kastal, ett runt befästningstorn. Magnus Ladulås lät på 1280-talet bygga en försvarsborg runt kastalen, som då blivit slottets kärntorn. – Kalmar slott ansågs tillsammans med Tre kronor, Viborgs slott och Älvsborgs fästning vara ett av Sveriges fyra viktigaste fästen, som höll upp landet.

Historia

Borgens tillkomst

Någon gång på 1100-talet byggdes en befästning som var förlagan till Kalmar slott. Denna bestod av en kärna med en omkringliggande ringmur. Denna stod ej på den plats där slottet idag är beläget, utan i närheten på fastlandet. Redan i slutet av 1100-talet började dock på en halvö utanför stadens hamn det nuvarande slottet byggas. Enligt den tidens normala sätt att bygga fästningar bestod borgen av torn med mellanliggande murar. Med tiden byggdes hus innanför murarna som sedan kom att bilda slottet.

I centrum för Kalmarunionen

1397 stod slottet i centrum för en av de viktigaste politiska händelserna i Nordens historia: bildandet av Kalmarunionen - en union av de nordiska länderna skapad av den mäktiga drottning Margareta.

Ytterligare en kvinna förknippas som befälhavare över Kalmar slott, änkan efter riddaren Måns Johansson (Natt och Dag) till Göksholm, Anna Eriksdotter (Bielke), vilken vänligt tog emot Gustav Vasa när han återvände till Sverige år 1520. Detta stämmer dock inte enligt flera historiker, bland annat Herman Lindqvist. Gustav Vasa lämnade nämligen Kalmar ganska snart och drog vidare i landet i sina försök att starta uppror mot Kristian "Tyrann".

Glansperioden

Under renässansen skedde en omfattande om- och utbyggnad av slottet. Förutom den gamla bostadslängan byggdes då nya längor, varvid det gamla kärntornet, som stod i vägen, revs. Tre torn byggdes också om till flyglar, bland annat det så kallade Vattentornet. Övriga torn försågs med huvar i renässansstil. Slottskyrkan tillkom 1589-92 och bönstolarna 1619. Under denna tid utfördes även många andra ombyggnationer, såsom portaler och brunnsbyggnaden på inre borggården. Salarna fick då också sina fantastiska inredningar, och slottets olika delar fogades samman till den fulländade förening av försvarsfästning och sagoslott som Kalmar slott utgör.

Även de fyra rundtornen som står i halvöns hörn, som började byggas redan av Gustav Vasa, fullbordades under början av 1600-talet. Slottets bestyckning uppgick därefter till 287 kanoner. Under Kalmarkriget 1611-12 förstördes mycket av bestyckningen, men återställdes snart och under andra hälften av 1600-talet kunde slottet fortfarande anses vara en stark befästning.

Förfall och fängelse

Vid slutet av 1600-talet upphörde slottet att vara kungaborg och i och med det inleddes en lång tid av förfall för det anrika byggnadsverket som hade belägrats 22 gånger under 394 år, men aldrig tagits genom stormning. 1766 beslutades att slottet skulle rustas upp men vid det här laget var tornöverbyggnaderna uppruttna och hade blåst ned, golven var ruttna och murarna hade delvis fallit samman. I och med detta upphörde det forna kungaslottet att vara fästning och blev istället kronobränneri. Delar av slottet änvändes även som fängelse, bland andra satt radikalpietisten Thomas Leopold fängslad en period mellan 1736-1741. Förhållandena för fångarna var vidriga och föranledde många klagomål, även från dem som besökte slottet och dessutom från själva landshövdingen i länet till Kunglig Majestät. Många fångar fick skörbjugg, de tilldelades inga ordentliga kläder och ingen ved att elda med under vintern.

Återuppbyggnad

Under 1850-talet påbörjades upprustningen av Kalmar slott. Oscar I lät år 1850 återställa brunnsöverbyggnaden på borggården och "Erik XIV:s gemak" upprustades. Fångarna flyttades från slottet 1852 och riksdagen beviljade 80 000 kronor till en yttre restaurering av slottet då bland annat tornen fick nya huvar. Även slottets inre blev brev upprensade och den gamla dekoreringen återställdes. Sedan dess har slottet underhållts och är idag Sveriges bäst bevarade renässansslott.

Sevärdheter

Enskilda sevärdheter på Kalmar slott i renässansstil utgör bland annat

Kung Eriks gemak med rik intarsia- och stuckdekor samt en färglagd fris med jaktmotiv,
de skulpterade portalerna,
den förnäma brunnen från 1578 på borggården, samt
en jättelik öppen spis med plats för en riddare till häst.