Joseph Arthur Gobineau
Från Rilpedia
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (maj 2009) |
Joseph Arthur de Gobineau, född 14 juli 1816 i Ville-d'Afray nära Paris, Frankrike, död 13 oktober 1882 i Turin, Italien, var en fransk diplomat och historiefilosof. Fransk attaché i Stockholm 1871-1877.
Innehåll |
Biografi
Gobineau kom från en gammal släkt från Bordeaux. Han var son till officeren Louis Gobineau (1784-1858), och farbrodern Thibault-Joseph Gobineau (1775-1855) var en förmögen man. Hans privatlärare Charles Sottin de la Coindieàre var även moderns älskare. Efter att ha misslyckats med att antagas till militärakademin i St Cyr bosatte sig Arthur Gobineau hos sin farbroder i Paris, och kom då i kontakt med lojala anhängare till huset Bourbon. 1846 gifte han sig med kreolskan Clemence-Gabrielle Monnerot Destourelles med vilken han fick två döttrar. 1872 blev grevinnan Mathilde de la Tour hans älskarinna, och han skilde sig 1876 och sålde det slott han köpt med sin farbroders förmögenhet.
När Gobineaus vän Alexis de Tocqueville 1849 utnämndes till Louis Napoléons utrikesminister blev Gobineau hans kabinettsekreterare. Då Tocqueville fick avgå redan efter ett halvår började Gobineaus diplomatiska bana och han var bland annat verksam i Bern, Hannover, Frankfurt, Teheran, Aten, Rio de Janeiro samt även i Paris och på Newfoundland. I slutet av sin diplomatiska karriär bodde han fem år i Stockholm, varefter den tvärt tog slut på order från Paris. Han dog av ett slaganfall på ett hotell i Turin under en resa, efter att han besökt Mathilde de la Tour på hennes slott.
Han utnämndes till kommendör av Hederslegionen 1868, samt erhöll förtjänsttecken från Tyskland, Persien, Brasilien och Sverige. 1853 upphöjde han sig själv till greve.
Teorier
I skriften Essai sur l'inégalité des races humaines (sv. övers. "Essä om människorasernas ojämlikhet"), som är en av vår tids mest beryktade men samtidigt kanske minst lästa verk, framlade Gobineau tesen att människan är indelad i olika raser, där den vita rasen är den högsta, och främst inom denna var den nordiska rasen. Verket var en samling essäer som gavs ut 1853-1855. Många av Gobineaus verk, bland annat om kilskriften och persernas historia, fick skarp kritik av sin samtid, och han hade svårt att få sina verk publicerade.
Enligt Gobineau skulle rasblandning leda till mänsklighetens undergång, och hans lära utgjorde viktig teoretisk grund för romantikens rasläror och rasismen under nazismen.
Hitler och nazismen hämtade många bidrag till sin ideologi från Gobineau trots att Gobineau själv inte var säskilt antisemitisk. Gobineau uppfattade judarna som ett starkt och intelligent folk tillhörande de starka raserna och som bidrog stort till industrialismen and kulturutvecklingen. Detta passade inte nazisterna, som kraftigt ändrade och redigerade Gobineaus teorier, liksom man också gjorde med Nietzsches idéer.
Verk översatta till svenska
- Renässansen: Savonarola, Cesare Borgia, Julius II, Leo X, Michelangelo: historiska scener, 1913 (La Renaissance, scènes historiques 1877)
- Asiatiska noveller, 1914 (Nouvelles asiatiques)
- Livet på resa, 1953 (Vie de voyage)
- Cesare Borgia : Julius II (Svensk text med inströdda italienska fraser), 1962