Jobbskatteavdrag

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Jobbskatteavdraget, även kallat jobbavdraget eller förvärvsavdraget, är en reform genomförd av regeringen Reinfeldt i Sverige. Skattelättnaden är, trots namnet, utformad som en skattereduktion och inte som ett avdrag. Det minskar den skatt som ska betalas på lön (formellt inkomst av anställning) och aktiv näringsverksamhet. Skatten på pension och ersättningar från socialförsäkringar såsom sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa etc. minskas dock inte. Reduktionen är proportionell mot prisbasbelopp, kommunalskattesats och inkomsten, i två olika skikt. Den skattskyldige behöver inte ansöka om reduktionen. Den beräknas automatiskt av Skatteverket.

I kronor räknat blir avdraget högst för höginkomsttagare, medan det i procent av lönen räknat blir störst för låginkomsttagare. För en person med 200 000 kronor i årsinkomst blir skattesänkningen 9 676 per år med jobbavdragets steg ett och två.

Reformens första steg kostade statskassan 40 miljarder kronor och trädde i kraft den 1 januari 2007, medan det andra steget infördes 1 januari 2008 och kostade statskassan 10,7 miljarder kronor. Även ett tredje steg planeras i höstbudgeten 2008, och detta beräknas kosta cirka 13 miljarder kronor.[1]

Innehåll

Bakgrund

Jobbskatteavdraget grundas i ett vallöfte från Allians för Sverige att öka skillnaden i inkomst efter skatt mellan de som arbetar och de som får sina inkomster från transfereringar, t.ex. arbetslösa och sjukskrivna. Alliansen menar att detta är en del av arbetslinjen och ökar incitamenten för de som står utanför arbetsmarknaden att söka lediga arbeten och därmed öka sysselsättningen.[källa behövs] Dock kan det även finnas en effekt i form av att ökade inkomster för dem som redan arbetar gör att dessa tar ut mer ledigt. SNS Konjunkturråd har uppskattat att nettot av dessa båda effekter är en ökning av antalet arbetade timmar med två procent.[2] Man har påtalat att jobbskatteavdraget ska vara en självfinansierad skattesänkning, i och med att också skatteintäkterna ökar när sysselsättningsgraden ökar.

Beräkning

Jobbskatteavdrag för olika inkomster (personer ej fyllda 65).
Skattesäkning i procent sedan 2006.

Jobsskatteavdraget är utformat i tre steg som infördes 2007, 2008 och 2009.

Systemet är utformat så att de med lägst inkomster tjänar procentuellt mest på systemet.

För att beräkna jobbskatteavdragets storlek behöver man veta tre saker

  • Arbetsinkomst
  • Skattesatsen för din hemortskommun
  • Grundavdrag (som är baserad på din totala inkomst inklusive pension, sjukpenning, mm.)

Kritik

Tillsammans med frågan om ersättningsnivåerna och avgifterna i a-kassan var jobbskatteavdraget en av de mest diskuterade frågorna i valrörelsen 2006. De borgerliga partierna framförde att de flesta skulle få en skattesänkning på 1 000 kronor i månaden. Socialdemokraterna och deras samarbetspartier påpekade å sin sida att 1 000 kronor inte skulle återstå när avgiften till a-kassan höjts.

Kritiker, t.ex. Socialdemokraterna och LO menar att systemet på ett orättvist sätt omfördelar resurser från arbetslösa och sjuka till de som har arbete, att påverkan på sysselsättningen är liten och att systemet är för dyrt ur ett statsfinansiellt perspektiv.[källa behövs]

Bl.a. pensionärsorganisationerna har kritiserat att pension inte ger rätt till jobbskatteavdrag med argumentet att pension skall betraktas som "uppskjuten lön".[källa behövs]

Denna kritik har bemöts med ett extra grundavdrag för personer fyllda 65. Från den 1 januari 2009 införs ett extra grundavdrag för pensionärer[3]. Den är utformad så att särskilt de med låga inkomster/pensioner skall tjäna på det.

Referenser

  1. ”Stöd till pensionärer aviseras”. Sveriges Television. 12 mars 2008. http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1083803&lid=senasteNytt_275214&lpos=rubrik_1083803. Läst 1 maj 2008. 
  2. Lars Behrenz, Harald Edquist, Lennart Flood och Stefan Lundgren (22 januari 2008). ”"Jobbskatteavdraget gör att många arbetar mindre"”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=735170. Läst 1 maj 2008. 
  3. ”Prop. 2008/09:38 Sänkt skatt för pensionärer”. http://www.regeringen.se/sb/d/10169/a/113872. 

Externa länkar


Personliga verktyg