Från Rilpedia

J. G. Malmsjös Pianofabrik, var en pianotillverkare i Göteborg, som startade i december 1843, då fabrikören Johan Gustaf Malmsjö flyttade dit och lyckades sälja två stycken taffelpianon, som han själv i minsta detalj tillverkat. Kunder till dessa blev traktör Dahlqvist vid Frimurarelogen respektive biskopen Anders Bruhn.

Malmsjö hade först gått i snickarlära och fick därefter plats hos en instrumentmakare Olof Berndt Ekström i Malmö, där han stannade fram till att han lyckades få anställning hos den tidens förnämste skandinaviske pianotillverkare, Andreas Marschall i Köpenhamn. Här utbildade han sig 1838-42^[1] till mästare och återvände därefter till Malmö. Här hyrde han först in sig hos Ekström och tillverkade de båda tafflar, som var hans första mästarprov och vilka lade grunden för hans framtida utveckling.

Efter flytten till Göteborg, hyrde Malmsjö först en verkstad först i Hypoteksföreningens hus vid Gustaf Adolfs torg, och 1 april 1844 en större verkstad i ett hus vid Lilla Bommen, i hörnet av Torggatan 2 och S:t Eriks torg. Här arbetade han det första året med två medhjälpare och året därpå med ytterligare två, tills dess att han 1847 flyttade fabriken till hörnhuset av Södra Vägen 13 och Vasagatan 58-60,^[2] vid Gamla Allén (numera Södra vägen). Huset uppfördes 1844 och revs 1922. Under de första trettio åren tillverkades här endast tafflar. År 1850 tillverkats ett och 1860 två instrument i veckan, men redan 1870 fler än tre instrument i veckan, 1877 var siffran uppe i 225 om året och 1890 levererades det 5 000:e instrumentet; en konsertflygel. Redan 1846 hade fabriken börjat tillverka pianon och från början av 1849 även flyglar. I slutet av 1870-talet började tafflarna att bli omoderna och produktionen gick därför över i huvudsak till pianon.

Vid J. G. Malmsjös död 1891 blev verkmästaren Alfred Ågren utsedd till fabriksföreståndare, han hade bland annat arbetat nio år vid den stora Steinwayska pianofabriken i New York och hos Malmsjös sedan 1879. Malmsjös måg — konsul Vilhelm Seydel — övertog ledningen av fabriken som disponent. Antalet anställda var 65 stycken 1898 och omsättningen 200 000 kronor.

Utmärkelser som första pris, har erhållits i Stockholm 1851, i Göteborg 1860, i Karlstad 1862, i London samma år, i Malmö 1865, i Stockholm 1866, i Paris 1857, i Göteborg 1871, i Köpenhamn 1872, i Vänersborg samma år, i Wien och i Rugby, England 1873, i Uddevalla 1874, i Philadelphia 1876, i Borås 1880, i Malmö 1881, i Örebro 1883, i Köpenhamn 1888, i Göteborg 1891, i Malmö 1896 och i Stockholm 1897.

År 1893 blev man Kunglig hovleverantör.

Källor

• Från vår merkantila och industriella verld, del II, C R A Fredberg, Göteborg 1902 s. 65-69
• Sveriges handel och industri i ord och bild : Göteborg : Afd. I-III, Axel Ramm, Hanches förlag, Göteborg 1903 s. D b 1 - D b 8
• Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 175-178

1. ↑ Klaverens hus
2. ↑ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 48