Isterband
Från Rilpedia
 |
Denna artikel kan behöva städas upp för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Förbättra gärna artikeln om du kan, och diskutera frågan på diskussionssidan. |
Isterband ( Hängekorv kallas den i Vetlandatrakten ) är en lättrökt, "grovkornig" korv, ofta med syrlig smak. Den innehåller bland annat fläskkött, korngryn och potatis. Den finns i olika varianter, bland annat som småländska isterband, och serveras stekt med exempelvis stuvad potatis och inlagda rödbetor. Isterband var förr i tiden, främst i södra Sverige, mycket populärt på julbord och smörgåsbord.
Isterband är alltid en korv med en viss syrlighet och det ursprungliga sättet att få fram denna syrlighet var att låta de färdigstoppade korvarna hänga i ovanför vedspisen och torka, varvid de naturligt förekommande mjölksyrabakterierna i korven förökade sig och bidrog till den syrliga smaken. Charkuterifabrikerna idag kan få fram denna smak på andra sätt. Isterbandet är oftast gjord på fläskkött och alltid utdrygad med potatis eller gryn, eller bådadera. Oftast är det korngryn i isterbandet men även risgryn är vanligt. Havregryn kan förekomma i vissa recept. Numera är det sällsynt med isterband som bara innehåller potatis. Orökta isterband kallas för "torkade" och dessa finns att köpa av olika fabrikat åtminstone i Småland, som kan betraktas som hemorten för denna korvsort. Isterband lär vara den enda genuint svenska korvsorten utan motsvarighet i andra länder.
| ” | Isterband är en korvsort, som framställes av nötkött, fläsk och kokt potatis eller förvällda korngryn samt ev. buljong. Potatismjöl skall icke ingå i den vara som säljes under namnet isterband. Högsta tillåtna vattenhalt är 60%. Massan stoppas på medelvida svinskinn. Korven saltas och torkas vanligen men förekommer också som korttidsrökt. Den användes mestadels som varmrätt, ibland som smörgåsmat."
En märklig omständighet är att ordet "isterband" inte förekommer i Svenska Akademiens Ordbok, trots att det är en vanlig korvsort och numera spridd långt utanför Smålands gränser. |
” |
|
— Citat från Matlexikon, Medéns förlag, år 1956 |
||
