Hjalmar Ekström
Från Rilpedia
| Hjalmar Ekström | |
| Född | 1885 Stehag |
|---|---|
| Död | 1962 Helsingborg |
| Yrke/uppdrag | Diakon, skomakare |
| Maka | Märta Bäfman |
Johan Hjalmar Ekström, född 19 december 1885 Stehag, Skåne, död 27 december 1962 Raus, Helsingborg, diakon, skomakare och luthersk-pietistisk mystiker, levde större delen av sitt liv i Helsingborg. Gift med diakonissan Märta Bäfman, med vilken han fick två döttrar.
Ekström hade drömt om att bli författare men utbildade sig till diakon i Svenska kyrkan. Han tjänstgjorde bland annat på Kinnekulle där han genomgick en troskris och avslog ett erbjudande om prästvigning. Han vandrade istället runt en tid inspirerad av vandrarprästen David Petander. Ekström tog tjänstledigt från diakonien och återvände till Helsingborg och det skomakaryrke han upplärts till redan som liten.
Ekström upplevde tidigt flera starka Gudsupplevelser och var dessutom mycket beläst, inte minst i teologiska ämnen. Enligt Ekström bör egenviljan och den syndiga naturen avdö så att Gud kan tas emot i stillhet. "Kristi efterföljelse" kallade han denna väg som innebär att i tystnad leva evangeliet.
Ekström kom med tiden att omge sig av en krets "stilla i landet" varmed vilka han hade en religiös gemenskap. Bland dessa fanns Flodbergskretsen i Gamla Stan i Stockholm där två av hans bästa vänner ingick – lykttändare Carl A. Flodberg och tullkontrollör Henrik Schager. Schager gav ut tidningen Det fördolda lifvet 1924–1926 där Ekström bidrog med texter under signaturen E.
Hjalmar Ekström höll bibelstudier över Höga Visan som han publicerat i Salomos Höga visa 1937. Han kom även att bli en mycket flitig skrivare av "själavårdande" brev som publicerats i Den fördolda verkstaden 1963 och Den stilla kammaren 1988.
Ekström läste och inspirerades av många mystiker genom historien, bland andra Mäster Eckehart, Thomas a Kempis, madame Guyon, persiska sufipoeter och Jacob Böhme, som ju även han hade varit skomakare. Över sängen hade Ekström en ikonostas (en skärm med ikoner) med bilder av bland andra Böhme, madame Guyon och helgonet Thérèse av Lisieux. Idag finns dessa bilder att beskåda på Sigtunastiftelsen där även hans boksamling finns bevarad, liksom Flodbergskretsens lånebibliotek.
Bland Ekströms många nära vänner fanns bland andra sufiern och översättaren av persisk poesi, Eric Hermelin, samt Richard Hejll.
Ekströms liv och verk finns utförligt beskrivna i den populärvetenskapliga biografin Det fördolda livet av professor Antoon Geels, baserad på hans doktorsavhandling i religionspsykologi 1980. Även bland andra biskop Martin Lönnebo och pastor Peter Halldorf har skrivit böcker om Ekström.
Innehåll |
Bibliografi
- Salomos Höga visa : en framställning, 1979, Ny utg. med inl. av Antoon Geels (Pro veritate)
- Den stilla kammaren : brev, 1988, ISBN 91-7580-052-7 (Artos)
- Den fördolda verkstaden: Själavårdande brev, 2003, ISBN 91-7580-247-3 (Artos)
Böcker om Hjalmar Ekström
- Gud - och intet mer : levnadsteckningar och brev från den mystika Flodbergskretsen: Carl A. Flodberg, Henrik Schager, Linnea Hofgren, Hjalmar Ekström, 1984, ISBN 91-7580-021-7 Sammanst. av Ulrika Ljungman (Artos)
- Religionens fem språk : om religionens mening och förnyelse, 1993, ISBN 91-526-2138-3 Martin Lönnebo (Verbum)
- Det fördolda livet : mystikern Hjalmar Ekström (1885-1962) - liv och lära, 1996, ISBN 91-7580-130-2 Antoon Geels (Artos)
- Hädanefter blir vägen väglös, 1998, ISBN 91-86082-69-8 (2. uppl. pocket) Peter Halldorf (Trots allt/Pilgrim)
Externa länkar
Källor
- Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund
