Från Rilpedia

Gustaf af Geijerstam född den 5 januari 1858 i Heds socken, Västmanland, död den 6 mars 1909 på Syster Agdas sjukhem i Stockholm, svensk dramatiker och författare. Fadern var bruksägare, sedermera seminarierektor i Kalmar. Han var gift två gånger, år 1890 med Sofia Eugenie Hortence Valenkamph (f.1864 i Finland). Två barn finns registrerade 1890 Ernst Gustaf (f.1886 i Hedvig Eleonora, Stockholm) och Gustaf (f.1888 dito).^[1]

Han blev student 1877 och fil kand 1879. Han var en av grundarna studentföreningen Verdandi och medarbetare i Aftonbladet och Dagens Nyheter. 1897-1902 var han litterär rådgivare åt Gernandts förlag och lyckades knyta August Strindberg till förlaget.

Geijerstam debuterade som författare 1882 med novellsamlingen Gråkallt och fick det stora genombottet 1884 med folklivsskildringen Fattigt folk och romanen Erik Grane, 1885. Hans sista alster var Den gamla herrgårdsallén 1908.

Han gav totalt ut 27 stycken romaner och noveller.

Bibliografi i urval

• Gråkallt 1882
• Erik Grane 1885
• Mina pojkar 1896
• Aldrig i lifvet
• Andras affärer
• Andreas Vik
• Boken om lille-bror 1900
• Bröderna Mörk
• Det yttersta skäret
• Fattigt folk
• Förbrytarnoveller
• Hur tankarna komma och gå
• Kronofogdens berättelser
• Medusas hufvud
• Nils Tufvesson och hans moder
• Stockholmsnoveller
• Stor-Klas och Lill-Klas
• Vilse i livet

Källor och noter

¹ Gustaf V och hans tid 1907-1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.65

1. ↑ Sveriges befolkning 1890, (CD-ROM) Riksarkivet 2003

Externa länkar

• Erik Grane i fulltext på Litteraturbanken
• Gråkallt i fulltext
• Kampen om kärlek i fulltext
• Medusas hufvud. En spöksyn ur lifvet i fulltext