Fulgencio Batista

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Fulgencio Batista var Kubas diktator 1952-1958. Han störtades nyårsdagen 1959 av Fidel Castro.

Fulgencio Batista (Fulgencio Batista y Zaldívar), född 16 januari 1901 i Banes, Oriente-provinsen, Kuba, död 6 augusti 1973 i Guadalmina, Marbella, Spanien, var en kubansk politiker (president) och militär.

Biografi

Batista härstammade från en enkel familj men lyckades genom en snabb karriär i armén göra sig bemärkt i kampen mot landets diktator Gerardo Machado. 1933 deltog han som en av de ledande i det slutgiltiga störtandet av dennes anhängare och blev därmed landets starke man. 1940 valdes han till president, stödd av en koalition av politiska partier (bland annat Kubas kommunistiska parti), och ledde efter amerikanska påtryckningar in landet i andra världskriget följande år.

Han tvingades avgå 1944 efter omfattande korruption som undergrävt hans tidigare omtyckta ställning, och drog sig tillbaka från politiken. Han bodde ett antal år i Miami, Florida och vann från exil en plats i den kubanska senaten 1948. Tre år senare iscensatte han en politisk återkomst till Kuba men hans popularitet hade minskat kraftigt och han led ett stort nederlag i presidentvalet samma år. 1952 grep han makten genom en militärkupp, åsidosatte konstitutionen och lät sig formellt utnämnas till president på provisorisk tid fram tills presidentvalet 1954, som genomfördes utan motkandidater. Vid denna tidpunkt var han avskydd och han sökte stöd hos USA samt hos den internationella storfinansen, som under Batistas tid vid makten tilläts omfattande exploatering av Kubas naturresurser. Bland annat etablerades ett prunkande kasino- och nattklubbsliv i Havanna. Det ekonomiska stödet till trots, och en alltmer hänsynslös förföljelse av all politisk opposition förmådde inte Batista stabilisera sin ställning, och sedan den oppositionelle gerillakrigaren Fidel Castro i förbund med bland andra Che Guevara återvänt från exil 1956 inleddes ett regelrätt gerillakrig mot regimen.

Efter ett flertal militära bakslag och ett alltmer växande internt motstånd, som bland annat föranledde stängningen av Havannas universitet 1958‚ flydde Batista landet den 1 januari 1959. Fidel Castros segerrika styrkor tågade in i Havanna sex dagar senare. Återstoden av sitt liv tillbringade Batista på Madeira och i Spanien, och uppgav aldrig definitivt sina planer på ännu en återkomst med amerikanskt stöd. 1973 avled han i Spanien i sviterna av en hjärtinfarkt, efter att ha författat åtskilliga böcker.

Under hans tid vid makten beräknas 20 000 politiska motståndare ha mördats av den kubanska regimen, främst av landets brutala antikommunistiska säkerhetspolis BRAC.

Batistas sonson, Raoul G. Cantero, III, var mellan 2002 och 2008 en av domarna i Floridas högsta domstol.

Externa länkar