Födoämnesöverkänslighet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Födoämnesöverkänslighet kan vara immunologisk (födoämnesallergi) eller icke immunologisk (födoämnesintolerans).

Innehåll

Födoämnesöverkänslighet och födoämnesallergi

Med allergi menas den speciella form av överkänslighet som förmedlas av immunologisk reaktioner. Födoämnesöverkänslighet är alltså ett vidare begrepp än födoämnesallergi.

Frekvens

Ett stort antal människor anser sig överkänsliga för födoämnen. Vid noggrann utredning, innefattande bland annat kontrollerade provokationer, har man dock funnit att endast ett par procent av vuxna har en äkta födoämnesöverkänslighet. Hos småbarn är födoämnesöverkänslighet vanligare; omkring vart femte barn har vid något tillfälle uppvisat en onormal reaktion mot maten.

Symptom

Födoämnesöverkänslighet kan ge upphov till symptom från flera olika organ. Hudsymtom kan yttra sig som rodnader och nässelutslag (urtikaria) eller försämring av atopiskt eksem eller nickeleksem. Symtom kan även utlösas från luftvägarna som astma och allergisk snuva och allergisk bindhinnekatarr (rinokonjunktivit) och från munhåla och mag-tarmkanal i form som klåda i svalget, illamående, kräkningar, buksmärtor, diarréer, rubbad matsmältning (malabsorption) mm. Den allvarligaste födoämnesreaktion är allergichock, anafylaxi. Patienter med migrän upplever ofta att vissa födoämnen kan utlösa anfall. Ledbesvär (artrit och artralgi) kan i enstaka fall försämras av födoämnen. Det orala allergisyndromet (OAS) är ett syndrom som i Sverige framförallt uppträder hos björkpollenallergiker, när de äter nötter eller frukter som de är överkänsliga för. Det handlar om så kallad korsallergi.

Födoämnen som ofta utlöser överkänslighetssymtom

Hundratals olika födoämnen kan utlösa överkänslighetsreaktioner men några är vanligare än andra. Hos barn är överkänslighet mot komjölk, ägg, fisk, jordnötter, citrusfrukter vanligt. Hos vuxna i Sverige är det framförallt nötter, äpplen, stenfrukter, skaldjur, ost och vin som ger besvär. Det är mycket ovanligt med överkänslighet mot kött, majs, kokt potatis, ris, broccoli, sallad, vinbär och hallon. En del födoämnen hör ihop. Det är visserligen vanligt att en individ är överkänslig för ett enda födoämne, till exempel mjölk eller ägg, men hos många patienter finner man en multipel överkänslighet, uppenbarligen delvis orsakad av korsallergi. Exempel på sådana grupper av födoämnen är äpple/päron, persika/plommon/körsbär/mandel, hasselnötter/paranötter, ärta/jordnöt/soja, kiwi/avokado och selleri/persilja.

Mekanismer

Födoämnesreaktioner kan uppstå via flera olika mekanismer. Dels kan en del födoämnen på grund av sitt innehåll av toxiner utlösa symtom hos alla människor, dels kan olika födoämnen förorsaka besvär genom immunologiskt förmedlade reaktioner (allergier) och icke-immunförmedlade reaktioner (intolerans). Psykiska faktorer kan ge upphov till födoämnesaversion.

Toxiska reaktioner

En del mat och dryck kan, om de intas i tillräcklig mängd, utlösa symtom på grund av sitt innehåll av toxiska substanser. Exempel på detta är cyanid i bittermandel och aprikoskärnor, etanol i diverse drycker och tiocynat i blomkål. Den toxiska effekt som på grund av symtomatologin framförallt kan förväxlas med födoämnesallergi är scombroidförgiftningen, orsakad av histamin i fisk (till exempel tonfisk) som förvarats på olämpligt sätt.

Födoämnesallergi (Immunologiska reaktioner)

När det rör sig om immunologiskt orsakad överkänslighet talar man om födoämnesallergi. Sådan allergi är oftast förmedlad via IgE-antikroppar, men det finns även sådan som är förmedlad via andra mekanismer.

Födoämnesintolerans

Födoämnesöverkänslighet som inte beror på immunologiska reaktioner kallas födoämnesintolerans. Dit hör bland andra laktosintolerans och överkänslighet för biogena aminer, färgämnen, och konserveringsmedel.

Enzymdefekter

Laktosintolerans är den vanligaste av de intoleranser som beror på enzymdefekter. Vid laktosintolerans föreligger i tarmen brist på enzymet laktas och patienten kan därför inte tåla mjölk på grund av dess innehåll av mjölksocker (laktos). Laktosen kan inte, på grund av bristen på laktas, spjälkas till glukos. Utan går i stället outspjälkad ut i tjocktarmen, där den förjäses av bakterier. Detta ger symptomen diarré, gasbildning och koliksmärtor.

Farmakologiska reaktioner

En del födoämnen innehåller substanser, biogena aminer, som kan ha biologiska effekter. Dit hör till exempel histamin och tyramin i ost och salami, tryptamin och serotonin i tomat och banan och fenyletylamin i choklad.

Intolerans via okända mekanismer

Vid en del typer av födoämnesöverkänslighet är mekanismerna i stort sett okända. Detta gäller bland annat en del reaktioner utlösta av vissa livsmedelstillsatser. Det finns studier som tyder på att vissa färgtillsatser eller konserveringsmedel i godis och läsk kan göra barn hyperaktiva[källa behövs].

Aversion

Vid födoämnesaversion rör det sig om en sorts inlärd ”överkänslighet”.

Modifierande faktorer

Ibland kan såväl patient som läkare bli förvånade över att ett födoämne som vid ett tillfälle ger överkänslighetssymtom kan tolereras vid ett annat tillfälle. Förklaringen kan vara mängden födoämne som varierat, det kan röra sig om ett barn som ”vuxit ur” sin allergi. Det kan också vara maten tillagningssätt, samtidig fysisk ansträngning och annat som inverkar.

Diagnos

Det finns inte något enkelt test som kan bevisa eller motbevisa förekomsten av kliniskt relevant överkänslighet. Patientens sjukhistoria (anamnes) är viktigast. Hudtester och blodprovstester (IgE-tester) kan i en del fall ge stöd för en anamnestisk misstanke om IgE-förmedlad allergi. I en del fall fordras eliminationsförsök och provokationer, där man under kontrollerade förhållanden tillför det misstänkta ämnet. I enstaka fall fordras så kallad dubbel-blind-placebo-kontrollerad provokation för säker diagnos.

Behandling

Elimination, det vill säga att man låter bli den mat man är överkänslig mot, är den viktigaste åtgärden. Vid multipel födoämnesöverkänslighet eller allergi för något födoämne som är viktig i den dagliga kosten bör dietist anlitas. Bland läkemedel kan antihistaminpreparat prövas. Den som har en allvarlig allergi med risk för anafylaktiska reaktioner bör vara försedd med beredskapsmediciner i form av adrenalin för injektion och kortisontabletter, utöver antihistamintabletter.

Kan växa bort

Hos framförallt spädbarn ser man en toleransutveckling. Komjölksallergin har försvunnit hos minst hälften av barnen vid 2-3 års ålder. Tolerans för ägg kommer något senare medan allergi för fisk och nötter ofta kvarstår upp i vuxenåldern.

Referenser

Litteratur

  • Ulf Bengtsson & Nils E Eriksson (red) Förrädisk föda. Andra reviderade upplagan, ASTRAZENECA 2003

Externa länkar


Biohazard symbol.svg Denna artikel om immunologi, smittämnen eller epidemier är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/F%C3%B6do%C3%A4mnes%C3%B6verk%C3%A4nslighet"
Personliga verktyg