Från Rilpedia

Edvard Alexander Westermarck, född 20 november 1862 i Helsingfors, död 3 september 1939 i Tenala, finländsk sociolog, filosof, professor i praktisk filosofi i London 1907-30.

Han gjorde studieresor till Marocko, vilket resulterade i vetenskaplig produktion om äktenskap, moral och religion: Ritual and Belief in Morocco (2 bd, 1926). Han räknas som den finländska sociologins fader, och gav även upphov till en finsk socialantropologisk skolbildning, som var världskänd. Han studerade främst äktenskapet och dess ursprung. Han framhöll monogamin som äktenskapens grundform och vederlägger den förhärskande teorin om äktenskapets ursprung ur ett stadium av polygami och promiskuitet i The Origin of Human Marriage (1899). Hans huvudverk är The Origin and Development of the Moral Ideas (2 bd, 1906-08, sv. övers. Moralens uppkomst och utveckling, 1916). Den engelska evolutionistiska riktningen, vars främsta representant Westermarck var, menade att alla folks utveckling var desamma, fastän takten varierade. Westermarcks komparativa forskningsmetod stod i harnesk mot den franska skolan (Émile Durkheim och Marcel Mauss).

Edvard Westermarck har utgivit memoarboken Minnen ur mitt liv (1927).

Litteratur

• Facta, 10. (1974)