Från Rilpedia

Ebba Brahe, född 16 mars 1596 i Lerjeholm, död 5 januari 1674 i Stockholm, svensk grevinna. Dotter till greve Magnus Brahe och Brita Stensdotter Leijonhufvud.

Ebba Brahe tillbringade en stor del av sin uppväxt som hovfröken på Stockholms slott. Där träffade hon den prins som 1611 blev kung Gustav II Adolf. De två blev förälskade och ville gifta sig, men änkedrottningen Kristina tyckte inte att Ebba Brahe var fin nog. I stället gifte sig Ebba med Jacob De la Gardie 24 juni 1618. Hon var en god maka och en energisk slottsfru, födde fjorton barn, av vilka sju dog i tidig ålder. Den mest framgångsrika av barnen blev sonen Magnus.

När Ebba senare blev änka administrerade hon, liksom många av dåtidens högre uppsatta änkor, familjens gods och gårdar. I dessa ingick också många järn- och bergsbruk, vilka hon intresserade sig mycket för. Hon såg också till att det järn som producerades vid familjens bruk var av hög kvalitet, och det blev känt som "grevinnans järn". Dottern Maria Sofia De la Gardie blev också hon mycket intresserad och engagerad i järnbruken och industriproduktion. (Källa: Westerlund, Kerstin (2004), "Kvinnliga brukspatroner", Tekniska museet.)

Efter makens död ärvdes bostadspalatset Makalös vid Norrström av sonen Magnus Gabriel de la Gardie, och Ebba Brahe flyttade istället till Louis De Geers palats på Götgatan, därefter även kallat Ebba Brahes palats.

Se även

• Ebba Brahes lusthus