Bengt Reinhold Geijer
Från Rilpedia
Bengt Reinhold Geijer, född 11 november 1758 på Bofors bruk i Karlskoga socken, Örebro län, död 11 november 1815 på Rörstrand, var en svensk kemist, mineralog, och överdirektör. Han ägde Rörstrands porslinsfabrik.
Innehåll |
Biografi
Bengt Reinhold Geijer var son till bruksägaren Salomon Gottschalk Geijer och Magdalena Löfman, och var sonson till bruksägaren Bengt Gustaf Geijer.
Han blev 1776 student vid Uppsala universitet där han beredde sig för den civila ämbetsmannabanan, tills han händelsevis kom att höra en föreläsning av professor Torbern Bergman, som på honom gjorde ett så fängslande intryck att han beslöt överge sina förra studier och ägna sig åt kemi och mineralogi. Efter avlagda lärdomsprov inskrevs han 1779 som auskultant i Bergskollegium, där han till en början fick inseendet över arbetena vid Dals silververk. Befordringarna gick därefter ganska snabbt; sedan han någon tid tjänstgjort som geschworner i Värmland, utnämndes han 1782 till bergsproberare, undfick fyra år senare fullmakt som bergmästare och befordrades 1788 till konstituerad och 1791 till ordinarie överdirektör vid Kontrollverket i Stockholm.
Under sina ämbetsresor upptäckte han tillsammans med Anders Polheimer, möjligen på uppdrag av Eric Ruuth, flerstädes i södra Sverige eldfasta leror, som antogs komma att bli av den betydelse för landets industri att fyndet förskaffade honom först en penningbelöning och sedan 1790 en ledamotsplats i Vetenskapsakademien. 1796 blev han därtill ledamot av Krigsmannasällskapet och 1813 av Lantbruksakademien. 1796 blev han fullmäktig i Jernkontoret.
Han var från 1797 ägare av Rörstrands egendom och porslinsfabrik (vid Stockholm), som han förestått från 1791. Under Geijer minskade fajanstillverkningen till förmån för flintporslin, verksamheten tilltog med fem nya verkstäder och arbetskraftsinvandring från Tyskland, och industrin moderniserades kraftigt beträffande drejningsteknik och maskiner. 1807 lät han installera en ångmaskin från Leeds i England, vilket var en av de första ångmaskinerna i Sverige. Företaget drevs sedan till 1867 av hans arvingar.
Gift 1788 med Katarina Ulrika Castorin. Hans dotter Carolina gifte sig med Wilhelm Gumaelius.
Bibliografi
- De Mineri Zinci, 1779
Han författade därtill åtskilliga uppsatser i Vetenskapsakademiens handlingar:
- Smältningsförsök med eldsluft på ädla stenar och andra jordarter, 1784
- Om sättet att nyttja eldsluft till blåsrörsförsök, 1784
- Om metallers förhållande i smältning med tillhjälp af eldsluft, 1784
- Rön och anmärkningar om flusspats- och blyglans-anledningar vid Cimbritshamn i Skåne, 1786
Referenser
-
Delar av denna artikel är baserade på artikeln Geijer, Bengt Reinhold ur den upphovsrättsfria upplagan av Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Geijer, 1904–1926 (Not).
Övriga källor
- Sixten Rönnow och Nils Zenzén, artikel i Svenska män och kvinnor, band 3, Stockholm 1946, s. 30
