Från Rilpedia

Bart D. Ehrman är professor i religionshistoria (Religious Studies) vid University of North Carolina och har arbetat med kritisk granskning av den tidiga kristenhetens texter. Ehrman, som är textkritiskt skolad lyfter fram att Bibelns formuleringar ändrades oavsiktligt av de skrivare som kopierade bibeltexterna och att ibland gjordes ändringarna medvetet av olika skäl såsom att göra dem mer samstämmiga och för att få dem att stämma bättre med de trosföreställningar som ändrades med tiden.^[1]

Innehåll 1 Karriär 2 Bibliografi 3 Källhänvisningar 4 Externa länkar 4.1 Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik

Karriär

Ehrman började studera Bibeln och dess originalspråk vid Moody Bible Institute och avlade sedan examen vid Wheaton College i Illinois. Han erhöll sin sin doktorsgrad och sin Master of Divinity vid Princeton Theological Seminary där han studerade under Bruce M. Metzger. För närvarande är han professor på avdelningen för Religious Studies på University of North Carolina i Chapel Hill. Han var ordförande för sydöstra regionen av Society of Biblical Literature och har arbetat som redaktör för ett antal av sällskapets publikationer. För närvarande är en av redaktörerna för New Testament Tools and Studies.

Mycket av Ehrmans författarskap har fokuserats på olika aspekter av Walter Bauers tes att kristendomen alltid har varit diversifierad eller stått i ett motsägelsefullt förhållande till sig själv. Ehrman anses ofta vara pionjär i fråga om att koppla den tidiga kyrkans historia till textmässiga varianter i de bibliska manuskripten och har myntat sådana termer som "protoortodoxa kristendomen". I sina skrifter har Ehrman rört sig kring textkritik. På kyrkofädernas tid var det heretikerna (till exempel Markion) som anklagades för att manipulera med de bibliska manuskripten. Enligt Ehrmans tes var det dock lika ofta de ortodoxa som gjorde detta och ändrade texterna för att framhäva sina synpunkter. Han är (med)författare till nitton böcker.

Ehrman blev en evangelikal kristen under tonåren. Hans önskan att förstå originalorden i Bibeln medförde att han började studera antikens språk samt textkritik, vilken han anser har underminerat hans tro på Bibeln som det ofelbara oföränderliga ordet från Gud. Han betraktar sig numera som agnostiker. Icke desto mindre har Ehrman fortsatt dialogen med de evangelikala. Mars 2006 deltog han tillsammans med William Lane Craig i en öppen debatt om frågan "Is There Historical Evidence for the Resurrection of Jesus?" på College ofr the HolyCross ^[2]. Ehrman kommer under april 2008 att delta i en debatt med den evangelikale experten på Nya Testamentet Daniel B. Wallace om Nya Testamentets textmässiga pålitlighet.

År 2006 var han med i TV-programmen The Colbert Report samt The Daily Show för att informera om sin bok Misquoting Jesus. År 2007 framträdde han på Stanford University varvid han diskuterade de textmässiga motsägelserna i Nya Testamentet. Han har också gjort gästframträdanden på radio bland annat Fresh Air i fabruari 2008 för att diskutera sin bok God's Problem: How the Bible Fails to Answer Our Most Important Question--Why We Suffer.

Bland hans yrkesmässiga utmärkelser kan nämnas Students' undergraduate Teaching Award, The Ruth and Philip Hettleman Prize for Artistic and Scholary Achievment och The Bowman and Gordon Gray Award for Excellence in Teaching.

Bibliografi

• (2008) God's Problem. HarperOne, USA. ISBN 0-06-117397-5. 
• (2006) The Lost Gospel of Judas Iscariot: A New Look at Betrayer and Betrayed. Oxford University Press, USA. ISBN 0-19-531460-3. 
• (2006) Peter, Paul, and Mary Magdalene: The Followers of Jesus in History and Legend. Oxford University Press, USA. ISBN 0-19-530013-0. 
• (2005) Misquoting Jesus: The Story Behind Who Changed the Bible and Why. HarperSanFrancisco. ISBN 0-06-073817-0. 
• Metzger, Bruce M.; Ehrman, Bart (2005). The Text of the New Testament: Its Transmission, Corruption, and Restoration. Oxford University Press, USA. ISBN 0-19-516667-1. 
• (2004) Truth and Fiction in The Da Vinci Code: A Historian Reveals What We Really Know about Jesus, Mary Magdalene, and Constantine. Oxford University Press, USA. ISBN 0-19-518140-9. 
• (2004) A Brief Introduction to the New Testament. Oxford University Press, USA. ISBN 0-19-516123-8. 
• (2003) The Lost Christianities: The Battles for Scripture and the Faiths We Never Knew. Oxford University Press, USA. ISBN 0-19-514183-0. 
• (2003) The New Testament: A Historical Introduction to the Early Christian Writings. Oxford University Press, USA. ISBN 0-19-515462-2. 
• Ehrman, Bart; Jacobs, Andrew S. (2003). Christianity in Late Antiquity, 300-450 C.E.: A Reader. Oxford University Press, USA. ISBN 0-19-515461-4. 
• (2003) The Apostolic Fathers: Volume II. Epistle of Barnabas. Papias and Quadratus. Epistle to Diognetus. The Shepherd of Hermas. Harvard University Press. ISBN 0-674-99608-9. 
• (2003) The Apostolic Fathers: Volume I. I Clement. II Clement. Ignatius. Polycarp. Didache. Harvard University Press. ISBN 0-674-99607-0. 
• (2003) The New Testament and Other Early Christian Writings: A Reader. Oxford University Press, USA. ISBN 0-19-515464-9. 
• (2003) Lost Scriptures: Books that Did Not Make It into the New Testament. Oxford University Press, USA. ISBN 0-19-514182-2. 
• (1999) Jesus: Apocalyptic Prophet of the New Millennium. Oxford University Press, USA. ISBN 0-19-512474-X. 
• (1998) After the New Testament: A Reader in Early Christianity. Oxford University Press, USA. ISBN 0-19-511445-0. 
• (1996) The Orthodox Corruption of Scripture: The Effect of Early Christological Controversies on the Text of the New Testament. Oxford University Press, USA. ISBN 0-19-510279-7. 
• (1987) Didymus the Blind and the Text of the Gospels (The New Testament in the Greek Fathers; No. 1). Society of Biblical Literature. ISBN 1-55540-084-1. 

Källhänvisningar

1. ↑ Bart D. Ehrman Misquoting Jesus: The Story Behind Who Changed the Bible and Why. HarperSanFrancisco, 2005, ISBN 0-06-073817-0
2. ↑ Is There Historical Evidence for the Resurrection of Jesus? Från en website tillhörande The Holy Cross Center for Religion, Ethics and Culture.

Externa länkar

• Bart Ehrman's Official Site
• Bio at University of North Carolina at Chapel Hill
• Bart Ehrman website från Oxford University Press
• Ehrman på The Daily Show med John Stewart
• Ehrman på The Colbert Report med Stephen Colbert
• A Q&A Med Bart D. Ehrman
• Bart Ehrman, Questioning Religion on Why We Suffer at NPR

Den följande diskussionen är ett arkiverat förslag om att radera nedanstående artikel. Var god modifiera inte diskussionen. Senare kommentarer i ärendet bör göras på artikelns diskussionssida. Inga fler redigeringar bör göras nedan.

Resultatet av diskussionen blev att koncensus saknas om radera eller infoga och enligt principen att välja det mildaste alternativet infogas artikeln. --Kruosio 16 februari 2007 kl. 19.10 (CET)

Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik

• • Anmälare: StefanB 6 december 2006 kl. 17.09 (CET)
  • Motivering: Verkar vara egen forskning med egna slutsatser, men artikeln är så konstigt skriven så jag undrar vad andra tycker.

Nu har gambiern varit framme och rättat till allt

Jag håller med om att artikeln är en främmande fågel. Samtidigt är/var sidan om Finland inte helt lyckad heller. Det finns en historieskrivning om Finland men den är uppdelad på:

• Storfurstendömet_Finland
• Finska inbördeskriget
• Mellanfreden i Moskva
• Lapplandskriget
• Finland under efterkrigstiden
• VSB-avtalet (som även behandlas i Finland under efterkrigstiden

Jag har rättat till artikeln Finland och beaktat de delar som är relevanta i Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik, som alltså kan tas bort. Historieskrivningen har rättats till med lite bättre rubriker. Jag har även sett över rubrikerna rent generellt. Kort och gott har gambiern sett till att Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik kan tas bort. 83.252.52.60 2 januari 2007 kl. 04.17 (CET)

Radera

1. Wasell 6 december 2006 kl. 17.25 (CET)
2. -- MVH Svarte Riddaren 6 december 2006 kl. 17.30 (CET)
3. Dewil 6 december 2006 kl. 17.53 (CET)
4. Rosp 6 december 2006 kl. 18.35 (CET)
5. --Bruno Rosta 6 december 2006 kl. 23.51 (CET)
6. torvindus 7 december 2006 kl. 07.44 (CET)
7. Bomkia 7 december 2006 kl. 08.22 (CET) (egen forskning och en argumenterande artikel.)
8. JKn 7 december 2006 kl. 08.38 (CET)
9. Pralin 8 december 2006 kl. 21.17 (CET)
10. Riggwelter 11 december 2006 kl. 20.50 (CET)
11. Islander 12 december 2006 kl. 03.09 (CET) Håller med Dewil nedan.
12. Greverod 망눗 8 januari 2007 kl. 00.17 (CET)

Blankröst

Behåll

Infoga

1. korta ner och mindre POV och lägg in i efterkrigshistoria - Gthyni 6 december 2006 kl. 17.22 (CET)
2. rrohdin 7 december 2006 kl. 09.32 (CET) i Finland under efterkrigstiden som kortfattat säger ungefär samma sak men till skillnad från Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik saknar källor...
3. Izzy 10 december 2006 kl. 09.57 (CET) Korta ner ordentligt och infoga som en rubrik under Finland under efterkrigstiden
4. Thoasp 11 december 2006 kl. 20.10 (CET)
5. Ztaffanb 12 december 2006 kl. 12.15 (CET) Artikeln som sådan är en främmande fågel (dvs namnet är inte tillämpbart eftersom det är ställt som en fråga). Innehållet torde kunna inarbetas relativt oförändrat som en underrubrik i Finland under efterkrigstiden, eventuellt som ett tänkbart scenario vilket inte blev verklighet. Jag håller med om den kritik som framförts mot källornas tillförlitlighet men som nyligen nämndes i en artikel i SvD (Diktatorn ser till att aldrig bli ansvarig) lämnar sällan diktaturer bra källförteckningar efter sig...
6. Chincoteague 18 december 2006 kl. 12.08 (CET)
7. Angriffer 28 december 2006 kl. 00.19 (CET)
8. SingleStar 4 januari 2007 kl. 05.17 (CET)

Diskussion
Även bortsett från det nuvarande POV-mässiga innehållet (vilket jag iofs håller med om), så är både artikeltitel och ämne svårt POViga. Delar kanske kan infogas i befintliga artiklar, men jag bedömer radering som det rimligaste alternativet. //Wasell 6 december 2006 kl. 17.25 (CET)

Och vad är det för fel med det då? Källorna anges ju? Om någon har andra åsikter så vore det väl bättre att komplettera sidan? AndersG 6 december 2006 kl. 17.34 (CET)

Wikipedia ska inte innehålla egen forskning, utan bara slå fast vad som redan är känt. Alla artiklar på Wikipedia ska också skrivas ur en neutral synvinkel. Denna artikel bryter mot dessa två riktlinjer. /Grillo 6 december 2006 kl. 17.45 (CET)

Artikeln är en kort men saklig och argumenterande uppsats, komplett med källhänvisningar, och hör som sådan inte hemma i Wikipedia. Vad uppsatsen behandlar är dock ett viktigt ämne som förtjänar en plats i någon av artiklarna om Finland under och efter andra världskriget. /Dewil 6 december 2006 kl. 17.53 (CET)

OK Kan någon plocka russinen ur den och lägga in då?AndersG 6 december 2006 kl. 17.58 (CET)

Artikelns slutsatser bygger inte på de argument som framförs i artikeln. Att DFFF skulle ha planerat en statskupp är i högsta grad ifrågasatt. Artikeln har heller inga källhänvisningar, förutom några få meningar. Jag kan inte se att något i artikeln bör flyttas till andra artiklar. Thuresson 7 december 2006 kl. 00.35 (CET)

Visst finns där väl källhänvisningar, men då artikeln omedelbart föreslogs för radering så avtog mitt intresse för att komplettera denna. Har dock nu kompletterat med flera källhänvisningar AndersG 7 december 2006 kl. 10.51 (CET)

Det står inte heller att DFFF skulle ha planerat en statskupp. Planerna fanns i Moskva och detta finns det källor till.AndersG 7 december 2006 kl. 10.52 (CET)

"I de myckna skriverierna om förmenta planer på en kupp våren 1948 har man inte kunnat presentera någonting konkret om vare sig yttersta vänsterns eller yttersta högerns avsikter. Om det har funnits någon eld under kuppryktenas rök har det varit fråga om små lågor, snarare intentioner och förhoppningar hos enskilda personer eller små grupper snarare än om allvarligt syftande företag." (Osmo Jussilla m.fl. "Finlands politiska historia 1809-1998", Schildts 2000, sida 280). Thuresson 7 december 2006 kl. 12.29 (CET)

Det beror ju på hur man väger det, men om man läser Zjdanovs ord (enligt Milovan Djilas, Conversations with Stalin (New York; Hart-Davis 1961)) och Yrjö Leinos ord, samt kombinerar det med ad som hände i Östeuropa så ser jag inte hur man kan dra någon annan slutsats.

Jag kan inte se den "egna forskningen" i artikeln. Däremot är namnet inte så bra och texten kan väl kanske skrivas något neutralare, men temat är ofta återkommande när man läser finsk historia. Att Finlands oberoende inte var säkrat, var åtminstone i de äldre verk jag läst en allmän synpunkt. Läs gärna Paasikivis dagböcker för att se hur mörkt han tidvis såg på situationen. /rrohdin 7 december 2006 kl. 09.32 (CET)

Ge gärna förslag på ett neutralare namn. Tyckte själv att det var frågan om ett "sidospår" och däför inte hörde hemma i Finland under efterkrigstiden. AndersG 7 december 2006 kl. 10.51 (CET)

Slutsatserna är inte källhänvisade tex, så i nuläget betraktar jag dom som egen forskning. Och artikeln borde inte döpas om, informationen borde snarare infogas på en sida om finlands och rysslands förhållande. --Bomkia 5 januari 2007 kl. 09.37 (CET)

Var god modifiera inte diskussionen ovan.