August Hammar

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Johan August Harald Hammar, född 21 augusti 1861 i Karlskrona, död 1946, var en svensk anatom och universitetslärare.

Akademisk utbildning

Hammar tog sin studentexamen i Uppsala 1879, och blev medicine kandidat 1885 samt medicine licentiat år 1890. År 1892 blev han medicine doktor 1892, sedan han samma utgivit och väl försvarat doktorsavhandlingen Bidrag till ledgångarnes histologi (översatt till tyska 1894). Samma år förordnades han till docent i histologi vid Uppsala universitet, där han också år 1984 utnämndes till extra ordinarie professor i anatomi. År 1898 utnämndes han till ordinarie professor i samma fakultet.

Vetenskapliga arbeten

Hammars arbeten publicerades dels i Uppsala läkarförenings förhandlingar, vilka han redigerade 1896–1899, men också i flera tyska tidskrifter. Han har författat ett stort antal anatomiska och embryologiska artiklar. Bland hans arbeten kan nämnas Zur kenntniss des Fettgewebes (1895) och de två uppsatserna Über einen primären zusammenhang zwischen den Furchungszellen des Seeigeleies (1896) och Über eine allgemein vorkommende primäre Protoplasmaverbindung zwischen den Blastomeren (1897), i vilka Hammar offentliggjorde sina i principiellt avseende betydelsefulla iakttagelser över sambandet mellan cellerna (blastomererna) under celldelningen i äggcellen. Kända är också Studien über die Entwickelung des Vorderdarmes und einiger angrenzenden Organe (1902), där han bland annat lämnade en för tiden värdefull framställning av gälspringorna hos människofostret, samt Zur Histogenese und Involution der Thymusdrüse (1905). Som undervisningsböcker på gymnasium användes hans Handledning vid elementära dissektioner. 1. Däggdjuren och Handledning vid elementära dissektioner. 2. Fåglarne (utgivna i Verdandis småskrifter, 116 och 130).

År 1902 blev August Hammar ledamot av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala, och 1908 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Personliga verktyg