Arbeit macht frei

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Porten med parollen Arbeit macht frei i koncentrationslägret Sachsenhausen.
Del av grinden med texten Arbeit macht frei vid koncentrationslägret Dachau.
Arbeit Macht Frei vid Auschwitz, med den upp- och nervända bokstaven B.
Arbeit Macht Frei vid koncentrationslägret Theresienstadt i Tjeckien.
Arbeit Macht Frei vid koncentrationslägret Gross-Rosen i Nedre Schlesien i nuvarande Polen.

"Arbeit macht frei" är en tyskt paroll som betyder arbete ger frihet eller arbete ska befria dig eller arbete befriar, mer bokstavlig översättning arbete gör (en) fri. Parollen är främst känd för att den placerades vid ingångarna till flera av de tyska koncentrationslägren som upprättades före eller under det andra världskriget.

Innehåll

Ursprung

Den tyske nationalistiske författaren Lorenz Diefenbach publicerade år 1872 en roman med titeln "Arbeit macht frei", vilket medförde att uttrycket blev välkänt i nationalistiska kretsar. Weimarrepubliken började använda denna paroll 1928 för att framhäva dess storskaliga arbetsmarknadsprogram för att få bukt med massarbetslösheten. Parollen var även en parodi på det medeltida uttrycket stadtluft macht frei (stadsluft ger frihet). Användandet av parollen fortsatte efter att nazistpartiet tog makten 1933.

Användning under nazisttiden

Parollen "Arbeit macht frei" placerades vid ingångarna till flera av Nazitysklands koncentrationsläger som en sorts mystisk deklaration att självuppoffring i form av ändlöst arbete i sig självt innebär en sorts andlig befrielse.[1]

Även om det var normal praxis i Tyskland att sätta upp inskriptioner av detta slag vid entréer till institutionella egendomar och större egendomar, beordrades användandet av parollen vid koncentrationslägren av SS-Obergruppenführer Theodor Eicke, den förste kommendanten vid koncentrationslägret i Dachau och senare inspektör för Tysklands samtliga koncentrationsläger.

Parollen kan fortfarande ses på ett antal platser, bland annat íngången till Auschwitz I. I boken Auschwitz: a New History, av historikern Laurence Rees vid BBC, påstås det att parollen vid denna plats placerades på order av kommendanten Rudolf Höß, som trodde att simpelt arbete under hans egen fångenskap under Weimmarrepubliken hjälpte honom i genom denna upplevelse. I Auschwitz tycks bokstaven "B" i "ARBEIT" vara vänt upp- och ner. Vissa typsnitt från 1920-talet experimenterade dock med denna typ av bokstaven B.

Parollen kan oockså ses vid koncentrationslägren i Dachau, Gross-Rosen, Sachsenhausen och getto-lägret Theresienstadt.

Koncentrationslägret Buchenwald använde dock i stället parollen "Jedem das Seine" ("Till alla sitt eget").

Se även

Referenser

  1. ”Arbeit Macht Frei”. Auschwitz Alphabet. The Ethical Spectacle. http://www.spectacle.org/695/arbeit.html. Läst 2009-03-04. 

Externa länkar

Personliga verktyg