4. sjöstridsflottiljen
Från Rilpedia
| colspan="2" style="background:#
b0c4de; text-align: center;" | 4. sjöstridsflottiljen |
|
|---|---|
 |
|
| Aktiv: | 2005– |
| Land: |  Sverige |
| Lojalitet: | Försvarsmakten |
| Försvarsgren: | Marinen |
| Typ: | Sjöstridsflottilj |
| Storlek: | Flottilj |
| Del av: | MTS (2005–) |
| Förläggningsort: | Muskö (2005–2008) Berga (2008–) |
| Motto: | Ej fastställt (2008) |
| Färger: | Svart och guld |
| colspan="2" style="background:#
b0c4de;" | Befälhavare |
|
| Nuvarande befälhavare: | Kommendör Jan Thörnqvist |
4. sjöstridsflottiljen är ett insatsförband som har till uppgift att utbilda fartygsbesättningar och stabspersonal till minkrigsfunktionen och korvettsystemet samt möta nationella och internationella krav på insatsförmåga. 4.sjöstridsflottiljen har nationellt ansvar för genomförande och utveckling av min- och ammunitionsröjning i den maritima arean. Flottiljen är baserad på Berga söder om Stockholm och Skredsvik i Gullmarn utanför Uddevalla. Förbandet består från och med 1 september 2005 av:
- 41. korvettdivisionen
- HMS Gävle, K22
- HMS Sundsvall, K24
- 42. minröjningsdivisionen
- HMS Arholma, M72
- HMS Koster, M73
- HMS Skaftö, M13
- HMS Spårö, M12
- 43. underhållsdivisionen
- HMS Visborg, A265
- Röjdykardivisionen
Som lednings- och underhållsfartyg har flottiljen HMS Visborg
Verksamhet
Verksamheten bedrivs så att förmågan att behärska väpnad strid till sjöss vidmakthålls och utvecklas bland annat genom utbildning och övning av officerare och värnpliktiga samt genom skarpa insatser i form av min- och ammunitionsröjning eller verksamhet som värnar svensk integritet. Detta sker i såväl nationella som internationella övningar och insatser till sjöss, bland annat inom ramen för Partnerskap för fred (PFF). En stor del av verksamhetsåret består av skarpa insatser då en stor del minor och ammunitionseffekter omhändertas eller då korvetterna med sina spaningssystem används för att hävda det svenska territoriet. Röjdykarna, med sin exceptionella förmåga att röja minor och ammunition i vattenvolymen såväl som på land utgör ryggraden i svensk ammunitionsröjningskapacitet.
Minröjningsfartygen och röjdykarna innehar en förmåga som är en bristvara både nationellt och internationellt. Det är förmågan att söka, lokalisera, positionera, identifiera, oskadliggöra eller bärga föremål (som till exempel sjöminor och oexploderad ammunition) under vattnet. Röjdykarnas EOD-grupper (Explosive Ordnance Disposal) har dessutom förmåga att ytterligare förstärka dessa förmågor och dessutom verka både på land och till sjöss, i det senare fallet både på ytan och i vattnet.
Korvetterna har god förmåga att genomföra väpnad strid till sjöss på, över och under vattenytan. Deras goda förmåga att verka kustnära och i skärgård har blivit allt mer efterfrågad även internationellt. Korvetterna kan övervaka stora havsytor och luftrum samt har stor slagkraft om så skulle behövas.
Lag- och ledningsfartyget har förmåga att stödja flottiljens fartyg samt kunna vara den plattform där förbandschefen leder förbandets operativa verksamhet till sjöss. Även övriga fartyg i Marinen samt civila enheter kan härifrån understödjas vid exempelvis sjöräddnings- eller miljöinsatser.
4.sjöstridsflottiljen har med ovanstående förbandsinnehåll förmåga till kontroll av havsområde, sjövägar och sjöfart, att göra insatser mot yt- luft- och undervattensmål samt att röja minor i hamnområden, kustnära farvatten och på öppet hav.
Med detta som grund kan flottiljen insättas i nationell och internationell krishantering, som försvar mot väpnat angrepp och för att rädda liv och materiel till sjöss.
Externa länkar
Denna artikel relaterad till Svenska marinen är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
|
|||||
