Från Rilpedia

Örebro kloster, beläget på Tingstugubacken, norr om Svartån, där grundmurarna under 1800-talet grävdes upp och avtecknades, bar namnet Vårfruklostret och tillhörde munkar av den heliga Guds moders och obefläckade Jungfru Marias av berget Karmel orden. Det var sålunda ett av de få karmelitkloster som förekommit i Sverige. Det omtalas första gången i ett brev, varmed kung Karl VIII 1456 till klostret upplät sin rättighet å den nordost om staden belägna skogen Kränglan (Kräklan) med villkor, att klostret skulle underhålla broar och vägar där. Ännu 1480 stod klostret i skuld för sina byggnader och måste då pantförskriva fast egendom. Antalet munkar 1495 utgjorde 12, förutom priorn. Klostret ägde några tomter inom staden samt dessutom några lantgårdar, men uppnådde aldrig någon större betydelse; det märkligaste man vet om detta kloster är att reformationens främste förkämpe i Sverige, Olaus Petri, liksom hans broder Laurentius där erhållit sin första undervisning.

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Örebro kloster, 1904–1926 ^(Not).