Nanjingmassakern
Från Rilpedia
Nanjingmassakern (kinesiska: 南京大屠杀, pinyin: Nanjing da tusha) ägde rum i och omkring Republiken Kinas huvudstad Nanjing sedan den fallit i japanernas händer den 13 december 1937, under andra sino-japanska kriget. Japanska soldater mördade, våldtog och lemlästade hundratusentals kineser, mestadels civila.
Innehåll |
Upptakt
En dryg månad efter att Shanghai genom en lång och för båda sidor blodig process fallit för japanerna i mitten av november 1937 tågade dessa mot Kinas dåvarande huvudstad. Nationalisterna i Kinas nationella folkparti Guomindang, under ledning av Chiang Kai-shek, hade efter Shanghais fall bedömt försvaret av Nanjing som ogenomförbart och dragit sig västerut med större delen av armén, till staden Chongqing i Sichuan, som gjordes till temporär huvuddstad. Efter att ha besegrat den armé som lämnats till Nanjings försvar den 13 december kunde japanerna inta själva staden utan att möta större väpnat motstånd.
Massakern
Under de sex veckor som sedan följde, gjorde sig den japanska armén och de japanska soldaterna skyldiga till en lång rad krigsförbrytelser i och omkring Nanjing:
- Mord på civila (200 000–400 000)
- Våldtäkt av barn och kvinnor (30 000–80 000)
- Avrättning av krigsfångar
- Plundring
- Mordbrand
Mördandet bedrevs stundtals som sport, också inne på sjukhus, våldtäkter och gruppvåldtäkter genomfördes ofta offentligt, ibland tvingades familjemedlemmar till incest och även buddhistmunkar tvingades delta. Många kvinnor tvingades sedan följa den japanska armén som sexslavar, så kallade "komfortkvinnor".
Dödssiffran
Dödssiffrans storlek är omdiskuterad och bestäms i hög grad av vilka tidsmässiga och geografiska gränser man drar för massakern; olika avgränsningar ger förstås olika siffror. Vanligen inkluderar man de kranskommuner (xian) som låg under Nanjings administration och drar ett streck sex veckor efter japanernas intåg i Nanjing.
Ansvar
Efter kriget ställdes den japanske generalen Matsui Iwane inför militärdomstol i Tokyo, Tokyoprocessen, och dömdes till döden genom hängning som ansvarig för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Kritiker har dock ansett att ansvarsutkrävande för ett så omfattande brott inte kan stanna vid en person (som dessutom stora delar av tiden inte själv var på plats, om än informerad och med befogenhet att avstyra mycket av det inträffade) utan borde ha inbegripit långt fler, både under och ovan Matsui Iwanes befäl.
Massakern idag
Nanjingmassakern är alltjämt ett mycket känsligt ämne i kontakterna mellan Kina och Japan. Även om de flesta japaner idag är medvetna om och tror på att massakern faktiskt ägt rum, finns det konservativa och nationalistiska krafter som verkar för att förpassa "händelsen" till historiens mörker, genom att exempelvis förneka omfattningen eller till och med förneka att den överhuvudtaget ägt rum. Detta trots konkreta bevis i form av massgravar, filmupptagningar och foton, samt ögonvittnesskildringar från både japaner, kineser och utlänningar som bodde i staden. Den kinesiska staten använder å sin sida händelsen för att hålla liv i en nationalistisk patriotism med klart japanfientliga förtecken.
Källor
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (juni 2009) |