Från Rilpedia

Epitet (av grekiska "bredvid" och "ställd") är ett biord som utan paus ansluter sig till ett huvudord för att ange en egenskap hos detta, jämför attribut.

Stående epitet är en egenskap som ständigt anges tillsammans med ett visst namn. Detta tillämpades flitigt i den grekiska hexameterdiktningen. Några exempel på detta är den snabbfotade Akilles, den sköna Helena, den mäktige kung Agamemnon, den mångförslagne Odysseus. Några modernare exempel är gamle kung Gösta, den gnagande bävern, den mörka medeltiden, den brunskäggyvige Ontrus (Johan Ludvig Runeberg), långt epitet, typiskt för hexameterdiktning.

Ett exempel på attribut, som inte är epitet är Falstaff, fakir. Detta skall uttalas med  paus, vilket också anvisas av kommatecknet. Det är dock vanligt att av okunnighet kommatecknet försvinner, med uttal därefter, när denna pseudonym för författaren Axel Wallengren citeras.