Från Rilpedia

?Cavia
arten (Cavia aperea)
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Gnagare Rodentia
Familj:	Marsvin Caviidae
Släkte:	Cavia
Vetenskapligt namn
§Cavia Auktor: Pallas, 1766
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Cavia är ett släkte med åtta arter som tillhör familjen marsvin. Hit hör även sällskapsdjuret tammarsvin.

De vilda marsvinen har samma beteende som tama marsvin, men till utseendet skiljer de sig något.

Innehåll 1 Arter 2 Beskrivning 3 Utbredning 4 Levnadssätt

Arter

• tammarsvin (Cavia porcellus) Fanns som husdjur från det nordvästliga Venezuela och till det centrala Chile för ca 500 år sedan.
• Cavia anolamie förekommer uteslutande i området kring Bogotá i Colombia.
• Cavia aperea lever i södra Surinam, sydostliga Brasilien, Paraguay, Uruguay och norra Argentina.
• Cavia fulguida förekommer i sydostliga Brasilien.
• Cavia guianae lever i sydostliga Venezuela, Guyana och delar av det norra Brasilien.
• Cavia nana förekommer i västra Bolivia.
• tschudimarsvin (Cavia tschudii) lever i Peru, södra Bolivia, norra Chile och nordvästra Argentina.
• Cavia magna lever i södra Brasilien och Uruguay.

Beskrivning

De vilda marsvinen har smalare kropp och något längre ben.

Översidan är mörk kanelgrå, rödgul eller grå. Hos tschudimarsvinet kan täckhåret vara mörkare att det nästan ser svarta ut. Det vilda marsvinet har vitaktigt eller rödgul buk och en ljusare fläck på strupen. Arten Cavia aperea är brungrå till färgen. Marsvin i detta släkte har en kompakt kropp, korta ben och små hårlösa öron. De har tre tår på baktassarna och fyra på framtassarna med vassa klor. Tänderna är vita. De har skarp syn. Hörseln är mycket välutvecklad och de kan höra ljud som ligger högt över människans hörsel. Det finns ett välutvecklat eget kommunikationssätt.

Utbredning

Vilda arter i släktet lever främst på grässlätter och savanner i Sydamerika.

Uppträder i olika biotoper så som gräsområden, skogskanter, sumpmarker och bergområden. De är funna på höjder upp till 4 200 m. De bor i hålor de själva har grävt eller befintliga hålor. För Cavia aperea finns dom i det ostliga Argentina, dessa söker skydd i busksnår och buskar.

Levnadssätt

Släktet Cavia är mycket revirhävdande och följer fasta stigar från deras bostäder till deras matplatser. De lever i normalt samman i små grupper på 5 till 10 djur i områden. Om fodermängden är mycket god kan det vara upp till 50 djur i en grupp.

Marsvinen i släktet Cavia anses vara de som är mest aggressiva mot sina ungdjur, vilket får ungdjuren att sprida sig tidigt. De får i medeltal 2 ungar per kull, och de lever 3 till 4 år.

Cavia föder ungar året om. Dräktighetstiden är 56 till 74 dagar. Genomsnittskull är 1 till 4 ungar och väger från 60 g. (C. porcellus) upp till 100 g. (C. aperea). De nyfödda ungarna är helt färdigutvecklade redan vid födseln och kan även äta själva. Efter 5 dagar kan de även klara sig utan att dia men normalt i 3 veckor. Ungarna är könsmogna vid 3 månader för honor och 2 månader för hanar. Den tidigaste dräktigheten är registrerad på en 21 dagar gammalt marsvin.

De äter örter, rötter och gräs.