Bååtska palatset
Från Rilpedia
Foto: Holger Ellgaard
Bååtska palatset är beläget på Blasieholmsgatan 6 i Stockholm, och uppfördes 1662–1669 av arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. för riksskattmästaren Seved Bååth. Palatset är sedan 1874 Svenska Frimurare Ordens stamhus.
Seved Bååth hade fått tomten i gåva av drottning Kristina, på villkor att det skulle byggas något ståndmässigt här. Byggnaden är gestaltat i holländsk-svensk barockstil och detta palats skulle bli typbildande för många av adelns hus i Stockholm.
Efter Svenska Frimurarordens köp av fastigheten byggdes palatset till med två större längor mot Nybroviken och det nya stamhuset invigdes år 1877. Ytterarkitekturen på tillbyggnaden följer i det gamla palatsets formschema. Palatsets stora festsal, nuvarande Oscarssalen går genom 1 ½ våningar och är utomordentligt praktfull, med pilasterindelade väggar, spegelvävt tak och rika stuckaturer, återställd av professor Sigurd Curman och Einar Lundberg, 1921-1922.
I palatsets vänstra flygel finns delar av palatsets äldre inredning bl.a. Kungarummets prakttak samt bildhuggeriarbete med Ehrenstrahl-influerade målningar. Från 1877-års inredningar kan nämnas Frimurarorderns stora Riddarsal, en treskeppig basilika med katedralgotik med knippelpelare och rosettfönster, allt utfört i stuck, papier-maché och trä men en enastående kulissverkan, skapad av Emil Viktor Langlet. Mittskeppet är 23 meter högt och salen får dagsljus från rundfönster i den norra väggen.
I Palatset finns sedan 1785 Ordens arkiv och bibliotek, med material rörande frimureriet i Sverige från tidigt 1700-tal, dessutom ett i Europa unikt bibliotek med frimurerisk litteratur. Här finns även en hel del konst bl. a. av Per Krafft d.y., Gustaf Lundberg, Axel Jungstedt och David Tägström. Orden äger en förnämlig samling av hallmärkta möbler, tillverkade av 1700-talets främsta möbeltillverkare.
Bååtska palatset blir Stockholms läns 164:e byggnadsminne och ska alltså bevaras för all framtid (september 2003).
Se även
|
||||||||||||||
