Västra Sallerups kyrka
Från Rilpedia
Västra Sallerups kyrka i Eslövs församling byggdes i slutet av 1100-talet och har kyrkokonst bevarad från tidigt 1200-tal och framåt.
Innehåll |
Västra Sallerups ödekyrka
Västra Sallerups kyrka är den ursprungliga församlingskyrkan i Eslöv. När det 1891 byggdes en ny kyrka i det växande stationssamhället Eslöv var tanken dock att den nya kyrkan skulle ersätta den gamla kyrkan i Västra Sallerups by. Från byggåret 1891 till 1952 bar nuvarande Eslövs kyrka också namnet "Vestra Sallerups kyrka" vilket än idag står att läsa på inskriptionen över ingången. Då Remmarlövs och Västra Sallerups församlingar 1952 gick upp i Eslövs pastorat bytte församlingen namn till Eslövs församling och samtidigt bytte kyrkan nere i stationssamhället namn till Eslövs kyrka.
Restaurering och återinvigning
Då den nya och betydligt större kyrkan i slutet av 1800-talet byggdes nere i stationssamhället Eslöv var meningen att Västra Sallerups gamla kyrka skulle rivas. På anhållan av församlingen hade Kungl. Maj:t 23 augusti 1889 medgivit att kyrkan fick rivas. 1891 beslöt dock kyrkostämman att inte använda sig av tillståndet utan endast riva ner tillbyggnaden mot norr från 1793 med motiveringen såsom varande både obehövlig och i saknd av all arkitektur. Kyrkan fick alltså stå kvar, även om det till en början var som ödekyrka. Dock skedde här helgmålsringning varje lördagskväll samt förstringning på söndagsmorgonen.
1891 22 november höll seminarieadjunkt Karl Esscher den sista gudstjänsten i Västra Sallerups kyrka i egenskap av församlingens huvudkyrka. Söndagen därpå, första söndagen i advent 29 november, invigdes den nya kyrkan nere i stationssamhället Eslöv av kontraktsprost Ored Palm i Västra Karleby.
1938 beslöt kyrkofullmäktige att avsätta pengar i en restaureringsfond till kyrkan. Året därpå inkom man till riksantikvarieämbetet med en framställan om medverkan till förslag om restaurering och 1940 översände riksantikvariatet ett förslag till restaurering. 1945 påbörjades en konservering av kalkmålningarna. Under det skyddande kalkskalet visade sig tre lager av målningar varav det äldsta lagret härstammade från 1200-talet. Målningarna på norra långväggen härstammar från 1200-talet men för övrigt är det de från 1400-talet som dominerar. 1950 började man restaurera själva kyrkobyggnaden då bland annat orgelläktaren revs.
1891 byggdes Västra Sallerups prediksstol från 1615 om samt restaurerades och därefter placerades den tillsammans med den gamla dopfunten i den nya kyrkan nere i stationssamhället. Både prediksstol och dopfunt återbördades till Västra Sallerups kyrka i samband med restaureringen.
Söndagen 7 juni 1953 återinvigdes Västra Sallerups medeltidskyrka av biskop Anders Nygren. Söndagen därpå, 14 juni, predikade prosten Carl Winslow. Kyrkan, som rymmer ca 120 besökare, är idag en mycket populär kyrka för bland annat bröllop och barndop.
1700-talet
År 1724 befanns kyrkan
| ” | wara så förfallen, att man knappt utan lifsfara kunde gå derin; tornet war nedfallet och en del af hwalfet hade nedrasat; för flera år sedan hade timmer sten och kalk för kyrkans reparerande blifwit inköpta, men icke dertill använda, utan genom wanvård förderfwade och förskingrade.[1] | ” |
En tillbyggnad mot norr gjordes 1793.
Inventarier
- Dopfunt från 1100-talet gjord av Mårten stenmästare
- Predikstol från 1615 gjord av Jakob Kremberg
- Medeltida kalkmålningar pryder väggar och tak
Västra Sallerups prästgård
1868 byggdes vid kyrkan en prästgård. 1921 flyttade den siste prästen ut. 1925 förstördes den södra längan i en eldsvåda. Prästgården byggnadsminnesförklarades 1978. Byggnaden stod under en längre tid tom och förföll men återinvigdes 1992 efter en omfattande restaurering och används idag som samlingslokal.
Den försvunna kyrkklockan
I Nykers kyrka i närheten av Rønne, på Bornholm hänger en kyrkklocka med inskriptionen: Denne klokke er bekostet af Sallerup tiendes ofverløb og sognens tilleg anno 1639. Patron Fredrich Günther. Presten Her Henrich Wreden. Kirkewerger Oluf Trolsen, Oluf Ibsen.
Hur har en kyrkklocka som var avsedd att hänga i Västra Sallerups kyrka kunnat hamna på Bornholm? Muntlig tradition säger att en kyrkklocka "stals" under kriget mellan svenskar och danskar. Allan Arvastson, kyrkohistoriker, anser det troligt att kyrkklockan fördes över av de sockenbor som lämnade Västra Sallerup under det skånska kriget 1675-1679 vilket stämmer väl överens med den muntliga traditionen. Ett alternativ till hur klockan hamnade på Bornholm är att den aldrig kom till Västra Sallerup från Köpenhamn där den göts 1639.
Albert Olsson nämner kyrkklockan i sin romansvit om eslövsböndernas liv och leverna årtiondena före Roskildefreden.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Västra Sallerups kyrka
Referenser
Noter
- ↑ Sallius, J: Det handlar om gamla Eslöv, sid 28
Källor
- Länsstyrelsen i Skåne
- Sallius, Joel. (1979). Det handlar om gamla Eslöv.
- Sallius, Joel. (1961). Fälad blev stad.
