Hållplats

Från Rilpedia

Version från den 26 oktober 2008 kl. 13.25 av Svenboatbuilder (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Hållplats är en plats längs en järnvägs-, spårvägs- eller busslinje, avsedd för fordonet att göra uppehåll på, för att där ta ombord och/eller släppa av passagerare. Hållplatsen är markerad med en skylt. I Sverige anges ofta trafikbolag, linjenummer och destination, och en tidtabell är ofta anslagen. Vilka hållplatser som finns på en linje, anges ofta i linjens tidtabell. För att fordonet skall stanna på hållplatsen måste föraren ofta uppmärksammas på att man önskar stiga på eller av.

Innehåll

Järnväg

På en järnväg stannar tåget för passagerares på-/avstigning (resandeutbyte) dels på järnvägsstationer, dels på hållplatser. Till skillnad från stationen saknar hållplatsen ofta stationsbyggnad, väntsal och bemannad biljettförsäljning. Oftast finns dock en perrong och en väntkur. Till skillnad mot stationen stannar tågen som regel inte heller på hållplatsen, om man inte ger till känna, att man önskar stiga på eller av. På hållplatsen kan finnas en så kallad plåtstins - en stoppskylt som kan manövreras av den resande. Detta eftersom tåget kan ha så hög fart, att det annars inte hinner uppmärksamma den resande i tillräckligt god tid för att hinna stanna. Önskad avstigning meddelas till konduktör eller förare. En hel del stationer har i praktiken förvandlats till hållplatser då stationsbyggnaden stängts och inte längre är bemannad. Det gäller särskilt stationer där bara länståg stannar. De brukar dock ofta kallas stationer av tradition ändå, särskilt om byggnaden är kvar. Exempel är Strängnäs.

Läs mer i artikeln järnvägsstation.

Spårväg och buss

Längs busslinjer på landsbygden finns ofta inget mer än en skylt. I städer finns ofta mer omfattande anordningar vid hållplatserna, särskilt i rika länder. Ofta finns en låg plattform, som gör insteget lägre. Om en väntkur eller ett väderskydd finns, kan skyltar och tidtabeller finnas på denna istället för på separat stolpe. Busshållplatser är ofta anordnade så att kantstenen går in åt höger, lagom för en buss att få plats. Detta för att bakomvarande trafik skall kunna passera. På spårvagns- och stombusslinjer är plattformen istället ofta rak. Om annan fordonstrafik passerar hållplatsen är förbud att parkera eller stanna ofta målat längs hållplatsen (i Sverige: gul streckad respektive heldragen linje). För synskadade kan hållplatsen och hållplatspunkten (där fronten på spårvagnen eller bussen skall stanna) vara utmärkt med grå räfflade cementplattor. Vid trafikerade gator kan staket avgränsa hållplatsen. Även på en spårvagns- eller busslinje måste man som regel ge till känna om man önskar gå på eller av. Väntande på hållplatsen kan man behöva vinka eller på annat sätt tillkännage sin avsikt att medfölja, för att fordonet skall stanna. Befinner man sig på fordonet, finns det ofta någon signalanordnig för att till föraren signalera att man önskar stiga av vid nästa hållplats.

Ändhållplats

Den hållplats där bussen eller spårvagnen vänder och påbörjar sin återresa kallas ändhållplats.

Se även

Personliga verktyg
På andra språk