Förbundsförsamlingen

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Förbundsförsamlingen,ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale, it. Assemblea federale, är Schweiz parlament.

Förbundsförsamlingen är ett tvåkammarparlament där de två kammrarna är Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) respektive Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Förbundsförsamlingen huserar i Bundeshaus i Bern.

Ständerrådet

Ständerrådet i session

Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet. Ledamöterna i Ständerrådet väljs utifrån respektive kantons lag. Det vanligaste sättet att tillsätta ledamöterna är genom folkomröstning med två valomgångar. Ledamöterna sitter i perioder om 4 år i Ständerrådet, fram till 1931 var perioderna 3 år. Sedan 1848 har 820 personer (till och med 10 december 2004), varav 23 kvinnor, haft en plats i Ständerrådet. Den första kvinnan som tog en plats i Ständerrådet var Lise Girardin (R) från kantonen Genève. Detta skedde den 29 november 1971 och hon satt endast en mandatperiod. Nästa mandatperiod saknade inledningsvis kvinnor, men den 27 februari 1978 gjorde den andra kvinnan, Emilie Lieberherr (S) från kantonen Zürich, entré i rådet.

Nationalrådet

Nationalrådets kammare

Historia

Val till Nationalrådet har skett 47 gånger sedan 1848. Fram till 1931 hölls valen vart tredje år och därefter vart fjärde år. Mellan åren 1848 och 1963 hade respektive kanton en ledamot per 20 000 invånare. 1963 fastställdes antalet ledamöter till 200 och dessa platser fördelas sedan proportionerligt utifrån kantonens invånarantal. Sedan 1848 har 2700 personer (till och med 10 december 2004), varav 146 kvinnor, haft en plats i Nationalrådet. Den 29 november 1971 gjorde de första kvinnorna entré i Nationalrådet, de var 10 till antalet.

Ledamöter

Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Ledamöterna väljs i medborgarval där varje kanton respektive halvkanton är en egen valkrets. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i valkretsen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Innerrhoden och Appenzell Ausserrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation. En plats i Nationalrådet motsvarar ungefär 36 000 invånare.

Antal ledamöter i Nationalrådet

Se även

• Nationalrådets hemsida