Makroevolution

Från Rilpedia

Version från den 20 maj 2007 kl. 15.38 av FOX-sv (Diskussion)
Hoppa till: navigering, sök
Ril_red.png
Rilpedia - låst, texten baserad på Wikipedialogo_12pt.gifWikipedia_letter_w.png
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

'Makroevolution innebär större förändringar av genpoolen, till exempel bildandet av nya släkten eller familjer. Biologer definierar makroevolution lite olika, men många har börjat definera den som förändringar på artnivå [1],[2],[3],[4]. Det sistnämnda verkar vara för att man vill att evolutionsteorin skall verka sann på alla områden, inte bara när det gäller den verkliga mikroevolutionen. Termerna makroevolution och mikroevolution myntades år 1927 av den ryske entomologen Jurij Filiptjenko.

Skillnaden mellan makroevolution och mikroevolution är som sagt något flytande, eftersom de definieras olika av olika forskare, och många biologer gör i regel inte någon absolut skillnad mellan begreppen. Inom evolutionsteorin anses makroevolution som en direkt följd av mikroevolution som pågått en längre tid. Makroevolution är helt enkelt storskaliga förändringar från evolution under en tidsskala på miljontals år medan mikroevolution är evolution under kortare tidsrymder i storleksordningen en livslängd. Det finns dock ingenting som visar att uppkomsten av komplicerade organ och strukturer kan ske genom mycket mikroevolution, dvs det som kännetecknar vad de flesta menar med makroevolution.[5] Detta trots att många ateister försöker förklara det, till exempel Richard Dawkins [4] och Ernst Mayr [3]. Ateister har förstås sin fulla rätt att tro vad de vill. Men, just därför att deras tro inte stämmer med fakta skall de inte få presentera sin tro som fakta, vilket dock ofta sker i dagens samhälle.

Förhållandet mellan mikroevolution och makroevolution kan alltså summeras så här: makroevolution är resultatet av flera omgångar mikroevolution, vilket över tiden resulterar i två populationer av organismer som är så olika att det kan sägas att artbildning har skett. I regel kräver makroevolution många generationer. Makroevolution kan dock i vissa fall ske snabbt. Redan T. H. Huxley kritiserade Darwin för att han allt för oreserverat anslöt sig till inställningen att naturen inte gör språng (Natura non facit saltum). Genom genetikens framsteg har man upptäckt att små genetiska förändringar t.ex i en promotorgen eller i gener som styr embryonalutvecklingen kan få stora konsekvenser för individen. Försök med bananflugor visar t.ex att man kan få fram flugor med flera vingpar än föräldragenerationen. Artbildning kan också ske snabbt genom hybridisering.

Termen makroevolution används ofta av kreationister, som accepterar mikroevolution men tar avstånd från det rådande paradigmet om hur nya komplicerade organ eller strukturer uppkommer. De menar att klassiska bevis för evolutionen endast bevisar mikroevolution, men inte makroevolution. Det finns dock överväldigande vetenskapliga bevis för att även makroevolution äger rum, se till exempel [1],[2],[3],[4]. I kreationistiska kretsar är gränsdragningen mellan mikro- och makroevolution ännu mer flytande än hos biologer. Vissa anser att mikroevolution sker inom de skapade slagen (baramin), vilket kan motsvara familj eller högre. Vissa, å andra sidan, förnekar att vanliga exempel på mikroevolution som antibiotikaresistens eller industriell melanism över huvud taget är evolution.

Se även

Referenser



Personliga verktyg