Gerhard Mercator
Från Rilpedia
Gerhard Mercator eg. Gerhardus de Kremer (namnet Kremer = handlare överfört till latin Mercator), född 5 mars 1512, död 2 december 1594, var en nederländsk kartograf som uppfann Mercator-projektion med vinkelkorrekt (men inte ytkorrekt) projektion vilket innebar användbarhet som sjökort. Mercator myntade ordet "atlas".
Mercator inskrevs 1530 vid universitetet i Leuven och började snart främst ägna sig åt tillverkning av vetenskapliga instrument, jord- och himmelsglober samt åt kartläggning och kartors utförande i kopparstick. De viktigaste av hans arbeten från denna tid är en världskarta i Stab-Werners projektion (1538); en skrift, där han framhåller företrädet hos den latinska bokstavsskriften gentemot den dittills brukliga frakturskriften (1540); en karta över Flandern i skalan 1:166 000 (1540), en av de äldsta topografiska kartorna; en jordglob, där för första gången namnet Amerika hänförs till hela världsdelen (1541).
På grund av konfessionella skäl - 1544 anklagades Mercator för kätteri och hölls flera månader i häkte - eller till följd av ryktet, att ett nytt universitet skulle inrättas i Duisburg, överflyttade han 1552 till denna stad. Regenten där, hertigen av Jülich och Kleve, utnämnde honom till "kosmograf". I Duisburg utvecklade han omfattande geografisk och kartografisk verksamhet intill sin död. Han skapade där ett kartografiskt institut, rikt försett med böcker, som gjorde det möjligt för honom att avfatta sina för den tiden förvånande riktiga och genom kritisk granskning av källorna utmärkta kartor. Dessa tecknades, graverades och trycktes av honom själv.
De mest berömda av dessa kartor är en karta över Europa (1554), ett klassiskt mönster för sammanställning av olikartat kartmaterial; Nova et aucta orbis terræ descriptio ad usum navigantium emendate accommodata (1569), hans berömda världskarta i fyra blad, utförd i den projektion, som framför andra bär hans namn; kartan är det första sjökortet med utdraget gradnät; en oöverträffad reproduktion av Klaudios Ptolemaios karta i 27 blad kopparstick jämte latinsk text (1578); Atlas sive cosmographia meditationes de fabrica mundi et fabricata figura (1595), en postumt utgiven samling landkartor över hela världen; ordet atlas har sitt ursprung i detta verk.
Mercator intar en framskjuten plats i geografins och kartografins historia. I sin syn på jordmagnetismen stod han långt före sin tid och inom kartografin var han banbrytande. Hans namn blev världsberömt framförallt för Mercator-projektionen. I denna "växande" projektion är skeppets kurslinje, loxodromen, rätlinjig liksom meridianer och paralleller, vilka skär varandra vinkelrätt, och kartbilden är vinkelriktig eller konturriktig.
Källa
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Mercator, 1904–1926 (Not).
