Daguerrotypi
Från Rilpedia
Daguerrotypi, en fotografisk process som uppfanns av Louis Jacques Mandé Daguerre och patenterades 1839 för att fixera positiva bilder på silverbelagda kopparplåtar.
Till framställningen av en daguerreotypie använde man en kopparplåt som var belagda med ett blankpolerat silverskikt. Silverskiktet utsattes i ett mörkt rum för jodångor, så att en gulaktig hinna av silverjodid bildades som är ljuskänslig. Plåten placerades sedan i en camera obscura och exponerades, beroende på dagsljusets intensitet kund det ta upp till femton minuter. Under exponeringen förändrades silverjodiden kemiskt så att en osynlig silverhinna bildades. Efter exponeringen lades plåten i en mörk, tättslutande låda där den utsattes för (giftiga) kvicksilverångor. Kvicksilver i form av amalgam fastnade då på de delar av plåten som belysts. Ytskiktet fixerades sedan med en varm lösning av natriumsulfat, varpå de obelysta partierna etsades bort.
Man erhöll så en positiv, men spegelvänd bild i ett enda exemplar, där de ljusa partierna (högdagrar) bestod av de vita partiklarna av kvicksilveramalgam, medan de mörka partierna utgjordes av den blankpolerade silverytan. De mörka partierna syntes bara om de speglades i en svart yta, därför förvarades en daguerreotypie gärna i en låda som var klädd med svart sammet. Varje Daguerreotypie var ett unikt exemplar som inte gick att kopiera. Ytan var känslig för mekanisk påverkan. De långa exponeringstider försvårade utomhusmotiv, eftersom rörliga föremål förorsakade rörelseoskärpa.
En komplett utrustning för en kringresande porträtt-daguerreotypisten innehöll kamera, objektiv, kassetter, plåtar, polerredskap, olika kemikalier, trälåda (för joderingen), ramar, kamerastativ och nackstöd (för personen som skulle avbildas). Kopparplåtarna var tunga och fanns i storlekar från 16,5 x 21,5 cm (helplåt) ner till 3,5 x 4 cm (sextondelsplåt). Det var kopparplåtarna som gav namn åt de senare glas-”plåtarna” och till dagens uttryck ”att plåta”.
Daguerrotypin användes flitigt, i synnerhet för porträtt, ända till 1860-talet, men tekniken blev undanträngd av ljustrycksteknikens utveckling genom vilken flera kopior kan göras efter ett enda negativ.
Bilder
|
|
|
Källor
- Den svenska fotografins historia, Bonnier fakta, 1983
- Bonniers lexikon, del fyra, sida 105
Externa länkar
- Daguerre, L.J.M. Daugerreotypen: Beskrifning å den märkvärdiga uppfinningen att fixera framställda bilder &c. Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1839.
