Interimistiskt beslut
Från Rilpedia
Interimistiskt beslut innebär att ett beslut fattas av domstol utan att den mot vilken beslutet riktar sig fått tillfälle att yttra sig.
Ett interimistiskt beslut kan endast fattas om domstolen finner att "det är fara i dröjsmål" det vill säga att risk föreligger att motparten omintetgör eller saboterar beslutet om han får reda på det innan det verkställts. Ett exempel är att kvarstad kan beviljas interimistiskt enligt 15 kap 5 § tredje stycket rättegångsbalken.[1]
Ett interimistiskt beslut gäller tills vidare i avvaktan antingen på att ett slutligt beslut meddelas eller på att det upphävs.
Andra exempel på interimistiska beslut finns i upphovsrättslagen och mönsterskyddslagen där interimistiskt beslut kan meddelas om "om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas". [2][3]
Etii interimistiskt beslut behöver inte sändas till svaranden förrän det kan göras utan att verkställigheten av beslutet riskeras enligt 26 § andra stycket förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol.[4] [5]
Ett beslut som har meddelats utan att motparten har fått tillfälle att yttra sig ska omprövas så snart ett yttrande inkommer från motparten. Vid denna omprövning kan beslutet, på begäran, upphävas, ändras eller fastställas.
Fotnoter
- ↑ https://lagen.nu/1942:740#K15P5S3
- ↑ https://lagen.nu/1960:729#P56bS4
- ↑ https://lagen.nu/1970:485#P37bS4
- ↑ https://lagen.nu/1996:271#P26S2
- ↑ Jämför 16 kap. 11 § utsökningsbalken https://lagen.nu/1981:774#K16P11
