Tolypeutes

Från Rilpedia

Version från den 19 februari 2009 kl. 08.40 av Nicke L (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Tolypeutes
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Överordning: Trögdjur
Xenarthra
Ordning: Pansrade trögdjur
Cingulata
Familj: Bältdjur
Dasypodidae
Släkte: Tolypeutes
Vetenskapligt namn
§Tolypeutes
Auktor: Illigern, 1811
Arter
  • T. tricinctus
  • T. matacus
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Tolypeutes är ett släkte i familjen bältdjur med två arter. Det är de enda bältdjuren som har förmåga att rulla ihop sig till ett klot.

Innehåll

Utbredning och habitat

Arterna förekommer i centrala Sydamerika. Utbredningsområdet ligger i Brasilien, Bolivia, Paraguay och norra Argentina. De vistas vanligen på gräsmark som savanner eller i torra skogar.

Kännetecken

Dessa bältdjur har en mörkbrun färg. Pansaret är läderartat och är vanligen delad i tre segment. Även huvudets ovansida och svansen bär pansar men dessa pansar hänger inte samman med ryggens pansar. Som sagt kan de rulla ihop sig till en klot. Därför gömmer de extremiteterna och buken i mitten. Huvudet och svansen fungerar som lås. Vid de främre fötterna finns fyra tår med skarpa klor. Vid de bakre fötterna är de tre mellersta tårna sammanvuxna och liknar klövar. Dessa djur når en kroppslängd mellan 21 och 27 centimeter och den kraftiga svansen blir 6 till 8 centimeter lång. Vuxna individer når en vikt mellan 1 och 1,6 kilogram.

Levnadssätt

Arterna i släktet gräver inga egna bon utan använder bon som lämnats av andra djur eller tät undervegetation som viloplatser. Vanligen lever varje individ ensam men ibland syns mindre grupper i samma gömställe.

Födan utgörs nästan uteslutande av insekter, främst myror och termiter. De använder sina klor för att öppna insektsbon eller för att avlägsna trädens bark. I sällsynta fall äter de frukter eller andra växtämnen.

Efter dräktigheten som varar i ungefär 120 dagar föder honan oftast ett enda ungdjur. De flesta födelserna sker mellan november och januari. Efter två till tre månader slutar honan att ge di och ungarna är efter nio till tolv månader könsmogna. Individer i fångenskap blir upp till tjugo år gamla.

Hot

På grund av sitt speciella sätt att försvara sig har dessa bältdjur nästan inga naturliga fiender. De jagas av människor för köttets skull som beskrivs som välsmakande. Dessutom minskar deras levnadsområde.

Arter

  • Tolypeutes tricinctus lever i höglandet av nordöstra Brasilien, den listas som sårbar (vulnerable).
  • T. matacus förekommer i regionen Mato Grosso i sydvästra Brasilien, Bolivia, Paraguay och norra Argentina, listas som missgynnad.

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 14 augusti 2008.

Externa länkar

Personliga verktyg