Sonderbundkriget
Från Rilpedia
Sonderbundkriget var ett schweiziskt inbördeskrig som utspelades mellan den 3 och 29 november 1847 mellan regeringen och katolska utbrytarkantoner.
Den schweiziska förbundsdagen beslutade att använda maktmedel mot de upproriska katolska kantonerna 1847. År 1845 hade sju katolska kantoner, Schwyz, Uri, Unterwalden, Luzern, Zug, Freiburg och Wallis, utträtt ur det schweiziska statsförbundet och bildat Sonderbund. Orsaken var religiösa tvister, särskilt till följd av jesuiternas aggressiva framfart. Förbundstrupperna under general Guillaume-Henri Dufour tillfogade Sondebundhären omedelbart ett avgörande nederlag den 12 november i slaget vid Geltwil. Den snabba segern i förening med lord Palmerstons förhandlingsmanöver förhindrades ett österrikisk-fransk intervention avsedd att hjälpa utbrytarkantonerna och därmed också ett europeiskt storkrig. Sonderbund upplöstes och jesuiterna utvisades ur Schweiz.
Det schweiziska statsförbundet av självständiga kantoner omskapades genom en rad reformer till en förbundsstat efter amerikanskt mönster. Diplomatiska framstötar från statsmakterna till förmån för den reaktionära regimen i de katolska kantonerna avvisades av förbundsdagen.
Resultatet av Sonderbundskriget har ingenting med 1848 års revolution att göra.
Litteratur
- Petersen, Kai, När hände vad? Världshistorisk uppslagsbok 1500-2002 (2003)
