Gammaastronomi

Från Rilpedia

Version från den 18 januari 2009 kl. 20.17 av FriskoBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Gammastrålning absorberas av atmosfären och måste studeras med rymdteleskop.

Gammaastronomin studerar astronomiska objekt och rymden vid de kortaste våglängderna av det elektromagnetiska spektrumet, gammastrålning.

Innehåll

Observation

Turligt nog för livet på jorden så stoppar jordatmosfären kosmisk gammastrålning. Direkta observationer måste därför ske med instrument som lyfts ut med ballong eller raket, exempelvis från satelliter som Compton Gamma Ray Observatory.

Vissa jordbundna observationer kan dock genomföras, då med hjälp av specialiserade teleskop kallade atmosfäriska Tjerenkovteleskop.[1] Tjerenkovteleskop detekterar egentligen inte gammastrålning direkt utan istället tjerenkovstrålning, de blixtar av synligt ljus som skapas när gammastrålar absorberas av jordens atmosfär.[2]

De kraftigaste kända källorna till gammastrålning i rymden, så kallade gammablixtar, sänder ut gammastrålning under en kort period på mellan ett par millisekunder till ett par tusen sekunder innan de försvinner. Endast 10% av källorna till gammastrålning är konstanta. Till dessa källor hör pulsarer, neutronstjärnor och omgivningen till troliga svarta hål.[1]

Referenser

Noter

  1. 1,0 1,1 A. N. Cox (red.) ; Allen's Astrophysical Quantities. New York: Springer-Verlag (2000). ISBN 0-387-98746-0
  2. Penston, Margaret J. (2002-08-14). The electromagnetic spectrum. Particle Physics and Astronomy Research Council. http://www.pparc.ac.uk/frontiers/latest/feature.asp?article=14F1&style=feature. Läst 2008-11-13. 

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg