Tantra
Från Rilpedia
Tantra (Sanskrit, eg. "varp", "ränning" till en väv; sedan "grundlag", "norm", slutligen "lära", "lärobok"), namn på en del religiös-litterära verk, i vilka mystik och magi spelar huvudrollen.
De bildar en huvudgrupp av de ritualböcker, som tillhör den senare hinduismens mystik. De avser att vara vägledning eller norm (tantra) för bruket av en del magiska och mystiska formler, ofta i form av dialoger mellan Shiva och Durga. Tantraläran omfattar skapelsen, världens undergång, gudarnas dyrkan, förvärv av åtskilliga förmåner, framför allt vissa magiska förmögenheter, samt metoder för att uppnå förbindelse med gudomen, särskilt genom meditation.
Tantraläran har visserligen sin rot i yogasystemet (se samkhya), men under blandning med hinduiska element, särskilt dyrkan av en tillsammans med den manliga gudomen (Shiva) i intim förbindelse tänkt kvinnlig energi (shakti, "makt"), som i shivaismen representeras av Shivas gemål Kali eller Durga. Kulten består i en del mystiska och hemliga orgier (idkande av njutningar, som annars gäller som främmande för religiös dyrkan, såsom ätande av kött, användning av spritdrycker, promiskuösa erotiska utsvävningar) under allehanda magiska åtbörder och recitering av magiska formler, upprepning av i sig själva betydelselösa stavelser, som skall ha magisk verkan.
Fr.o.m. 600-talet fick denna mystiska praxis insteg i den s.k. nordliga buddhismen (mahayana) och därmed även i den form därav, som benämns den tibetanska lamaismen. Det tibetanska tantra (tib. rgyud) bildar den 7:e avdelningen av lamaismens kanoniska skrifter (Kanjur, äldre Kaigyur) omfattande 22 band, som innehåller beskrivningar av olika gudomliga väsen, anvisning till anordnande av mandalas (cirklar) till att motta eller uppfånga dessa gudomar, vidare offer, böner, hymner, trollformler samt avhandlingar om astronomi, astrologi, kronologi, medicin och naturfilosofi. Tantraläran studeras vid de tibetanska högskolorna i förbindelse med de filosofisk-metafysiska lärorna.
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
