Carrera Panamericana
Från Rilpedia
Carrera Panamericana var en långdistanstävling för bilar som kördes på allmän landsväg genom Mexiko mellan 1950 och 1954. Sedan 1988 körs ett historiskt rally under samma namn.
Innehåll |
1950-1954
Carrera Panamericana instiftades för att uppmärksamma att den mexikanska delen av Pan-American Highway blev klar 1950. Tävlingen följde till stora delar den nya vägen genom Mexiko, en sträcka på drygt 3300 km. Sträckorna gick ofta på hög höjd, som högst 3195 m över havet.
De första åren lockade tävlingen främst deltagare från Mexiko och USA, i amerikanska bilar som Oldsmobile, Cadillac och Lincoln. Ganska snart upptäckte mer specialiserade europeiska sportvagnstillverkare, som Ferrari, Porsche och Mercedes-Benz, reklamvärdet i tävlingen. Med dessa renodlade tävlingsbilar ökade farterna, men också olycksriskerna. Andelen olyckor med dödlig utgång var ovanligt hög i Carrera Panamericana och efter katastrofen på Le Mans 1955 ställdes tävlingen in.
Vinnare
| År | Förare | Bil |
|---|---|---|
| 1950 |  Hershel McGriff Ray Elliott |
Oldsmobile 88 |
| 1951 |  Piero Taruffi Luigi Chinetti |
Ferrari 212 Inter |
| 1952 |  Karl Kling Hans Klenk |
Mercedes-Benz 300 SL (W194) |
| 1953 |  Juan Manuel Fangio |
Lancia D24 |
| 1954 | Umberto Maglioli |
Ferrari 375 Plus |
Historiskt rally 1988-
1988 återkom Carrera Panamericana som ett historiskt rally för bilar från femtio- och sextiotalen. Tävlingen pågår under sju dagar och distansen är 3200 km. Bilarna tävlar i en rad olika klasser, där den snabbaste Unlimited-klassen tillåter det mesta. Under karossen från en femtiotalsbil hittar man huvudsakligen modern NASCAR-teknik.
