Sten Eriksson Leijonhufvud
Från Rilpedia
Sten Eriksson Leijonhufvud, född 1518, död 5 oktober 1568, son till riksrådet Erik Abrahamsson Leijonhufvud d.ä. och Ebba Eriksdotter, var en svensk riddare och 1539 riksråd. Han blev friherre vid Erik XIV:s kröning 1561 (friherre till Gräfsnäs, med kvadrerad sköld sammansatt av ättevapen för Leijonhufvud, Vasa, Natt och Dag samt Lilliehöök). 1563 skickades han för att upprätta frieriet mellan Erik och prinsessan Kristina av Hessen, men blev i Danmark kvarhållen under två år tillsammans med sin brorson Erik Abrahamsson Leijonhufvud, då nordiska sjuårskriget utbröt mellan Sverige och Danmark.
Erik XIV misstänkte honom vid hans frigivning och lät fängsla honom. Han fördes till Uppsala, men lyckades undgå dödsstraffet, i motsats till Sturarna vid Sturemorden. Erik hade nämligen befallt att endast "herr Sten" skulle skonas, och då knektarna på Uppsala slott var tveksamma om vem kungen menat, Sten Eriksson eller Sten Axelsson Banér, fick bägge behålla livet.
Vid hertigarnas (senare Johan III och Karl IX) uppror övergick Sten Eriksson på deras sida och åtog sig tillsammas med Pontus De la Gardie att ta Erik XIV tillfånga i Stockholm. Erik, som var i kyrkan, skyndade till slottet, och när Sten Eriksson försökte hindra honom i flykten sårades han av en drabant med en hillebard den 29 september 1568 så svårt att han avled en vecka senare.
Gift med Ebba Månsdotter (Lilliehöök) och fick med henne sex barn:
- Edla Stensdotter Lewenkopf (1552-1586), gift med Mauritz Birgersson Grip.
- Axel Stensson Leijonhufvud, född i Jönköping 1554 (Axels barn skrev sig Lewenkopf, senare utbytt mot Lewenhaupt).
- Anna Bielke, gift Bielke (av Åkerö).
- Mauritz Stensson Leijonhufvud, född 10 september 1559, gift med Amalia von Hatzfeld
- Elisabet Bielke, gift Bielke.
- Brita Brahe, död 1611, gift Brahe.
