Från Rilpedia

Axel Stensson (Leijonhufvud) var ett svenskt riksråd, ståthållare över Finland, lagman, och senare ståthållare i Västergötland. Han föddes i Jönköping 1554 som son till Sten Eriksson Leijonhufvud och Ebba Månsdotter (Lilliehöök), och dog i Tyskland 1619.

Av tacksamhet för faderns tjänster tog Johan III sin släkting under speciell omvårdnad. 1576 blev Axel Stensson Leijonhufvud häradshövding i Oppunda härad i Södermanland. 1586 blev han riksråd. 1587 blev han ståthållare över hela Finland, med undantag av Karelen, där han genom grymhet och utpressningar mot allmogen gjorde sig ett mindre hedrat namn.

Han kom senare på kant med Johan III, dömdes 1590 att fråntas sina ämbeten och blev först vid konungens dödsbädd försonad med honom. Han var först vän med hertig Karl, men blev efter Johan IIIs död sympatisör för Sigismund och försökte skapa ett uppror i Västergötland. När detta misslyckades flydde han till Polen och ökade Sigismunds misstro mot sin farbror Karl IX med ogrundade lögner.

Efter att ha brutit med Sigismund närmade han sig återigen hertig Karl och var den enda som bevistade riksdagen i Arboga 1597 samt stod på hertigens sida vid brytningen mellan honom och Sigismund. Han belönades med att i Västergötland 1597 få bli lagman och 1598 ståthållare. Vid riksdagen i Linköping tillhörde han även domstolen över de anklagade riksråden.

Då han som ståthållare i Västergötland var för självständig gav Karl IX order om hans fängslande, men varskodd om faran lyckades han undkomma till Tyskland, där han i Elsass genom sitt giftermål kommit i besittning av åtskilliga egendomar.

Han utgav flera smädeskrifter mot hertig Karl, vilket hade till följd att Raseborgs grevskap fråntogs honom och gavs åt hans bror Mauritz Stensson Leijonhufvud. Efter Karl IXs död återvände han till Sverige utan tillstånd, men visade snart prov på sitt gamla lynne genom våldsam behandling av sina underhavande och var tvungen att fly till Norge. Han dog i Tyskland 1619 eller möjligen på 1620-talet.

Han var gift 1579 med Sidonia von Daun, grevinna av Falkenstein. Hans efterkommande antog namnet Lewenhaupt.