Landala Egnahem
Från Rilpedia
Landala Egnahem, är ett område med villa- och radhusbebyggelse av trä i stadsdelen Guldheden i Göteborg, där de första villorna togs i bruk den 1 april 1914.[1] Området uppfördes 1913-1922 efter typritningar av Carl Westman och är beläget på en hög bergplatå väster om Chalmers Tekniska Högskola i den östra utkanten av Södra Guldheden.
Innehåll |
Bakgrund
Det var grosshandlare Johan August Hertz som år 1900 i Göteborgs stadsfullmäktige väckte frågan om upplåtandet av "...ett större jordområde i ändamål att bereda arbetare eller andra personer med mindre inkomst tillfälle att där inköpa tomter för uppförande af bostad med tillhörande planteringsland och så beläget, att spårvagn dit kunde utdragas". Förslaget togs upp till behandling men hanteringen drog ut på tiden. Till slut kunde dock förberedelserna ta vid. Platsen för byggandet föreslogs till den nuvarande, på grund av sitt "synnerligen friska och behagliga läge". Ytterligare en fördel var att den nybildade Göteborgs egnahemsförening visat ett stort intresse av att bygga där.
Stadsplanen gällande området fastställdes 1911, men det formella beslutet att avsätta mark för egnahemsanläggningar togs av stadsfullmäktige redan 1910. Totalt avsattes ungefär tvåhundra hektar, fördelade på åtta områden. Landala var det först planerade och bebyggda egnahemsområdet, och på nyåret 1913 påbörjades gatu- och ledningsarbetena. De första tomterna kunde upplåtas från den första oktober 1913, och under 1913 godkändes ritningarna för sju stycken hus. I mars 1914 stod det första egnahemmet färdigt, och det året var det mest aktiva byggnadsåret då ritningar till tjugoåtta hus godkändes. Åren 1915-1919 tog byggnadsnämnden emot endast sex ritningar för egnahem i Landala. Men med hjälp av statliga och kommunala bidrag kom byggandet igång igen, och 1920 godkändes sju ritningar. Året därpå godkändes tjugoåtta ritningar, för tolv hus med tjugoåtta bostäder och 1922 bebyggdes den sista tomten. Totalt kom Landala Egnahem att innehålla sextiotre byggnader, med etthundrafem lägenheter som fördelades på tjugofem enkelhus, trettiosex dubbelhus och två radhus. Därutöver tillkom fem fyrfamiljshusen vid Skjutbanegatan.[2]
Egnahemsområdet är stadens äldsta, och stadsplanen upprättades av stadsingenjör Albert Lilienberg. Planen är tidstypisk med krökta gator som mynnar ut i ett par öppna platser, Egnahemsplatsen och den tallbevuxna Furuplatsen. Bostäderna är på cirka 100 kvadratmeter i fyra hustyper, enkelhus och parhus med sadeltak eller mansardtak. Arkitekten Malte Erichs ritade 1921 två typer av radhus kring Furuplatsen, med 105 lägenheter, varav 25 i enkelhus och 72 i dubbelhus. Dessa båda typer kallades "professorslängan" och "ingenjörslängan". Området byggdes med tomträtter på cirka 600 kvadratmeter och var ursprungligen avsett för arbetarfamiljer, men genom att byggrätterna utökades under uppförandetiden kom det istället att bli ett medelklassområde.
Riksintresse
Landala Egna hem är klassat som att vara av riksintresse enligt Naturresurslagen (NRL), med motiveringen: "Stadsplan, byggnader, murar och staket bildar tillsammans med naturen en enhetlig miljö, som utgör ett mycket tidstypiskt och välbevarat egnahemsområde från perioden 1910-1920".
Referenser
Noter
- ↑ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 86
- ↑ Landala Egnahem : Förslag till Miljöprogram, red. Maria Lundgren & Jan Westergren, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor 1998 ISBN 91-890-88-01-8 s. 8 >
Tryckta källor
- Göteborg: Kulturmiljöer av riksintresse, Mats Herklint, Staffan Sedenmalm och Olle Lind; efter en förlaga av Gudrun Lönnroth, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Göteborg 1992 ISBN 91-630-1463-7 s. 62-66
- Bilden av Göteborg, färgfotografier 1910-1970: centrum - österut - söderut, Robert Garellick, Göteborgstryckeriet 2004 ISBN 91-631-4036-5 s. 234-237
- Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor 2006 ISBN 91-86050-67-2 s. 122
