Östersunds garnison

Från Rilpedia

Version från den 29 maj 2009 kl. 16.29 av 90.235.144.164 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
colspan="2" style="background:#

b0c4de; text-align: center;" | Östersunds garnison
Aktiv: 1893–2004
Land: Sverige
Typ: Garnison
Storlek: ca 1400 + vpl
Del av: Försvarsmakten
Förläggningsort: Östersund

Östersunds garnison var en paraplyorganisation för den militära närvaron i Östersund. Garnisonens historia kan sägas sträckas tillbaka till när Norrlands artilleriregemente 1893 blev förlagt i nybyggda kaserner på Regementsgatan i Östersund. Garnisonen sträckte sig över hela staden och inkluderade även Frösön utanför Östersund.

Innehåll

Historia

När garnisonen var som störst innehöll den A4, F4 och I 5 samt militärområdes- och fördelningsstab. Garnisonens olika förband/staber/skolor har varit hotade i olika försvarsbeslut under 1990-talet och fram t.o.m. 2004. I försvarsbeslutet 1996 beslutades att Norrlands artilleriregemente skulle läggas ner, och att försvarsområdet (Fo 22) skulle slås samman med Västernorrlands försvarsområde (Fo 23). Genom försvarsbeslutet 2000 tillkom fältjägargruppen inom garnisonen.

Garnisonen lades ned genom försvarsbeslutet 2004 och levde sedan fram t.o.m. 30 juni 2006, då den tretungade örlogsflaggan halades för sista gången. När garnisonen lades ned hade den cirka 1400 anställda vilket motsvarade cirka 5 % av arbetskraften inom Östersunds kommun. En del kritiker menar att garnisonen var unik och en av Sveriges bästa, då de olika verksamheter försvaret hade inom garnisonen, skapade stora möjligheter för samordning.

Verksamhet

Frösön

Se även Frösö läger.

På Frösön har den militära närvaron funnits sedan 1682. Och från början var det Jämtlands regemente som hade sitt läger på ön. Mellan åren 1802 och 1893 var Jämtlands hästjägarkår förlagda till lägret. När sedan Jämtlands fältjägarregemente flyttade in 1910 till Fältjägargränd blev lägret remontdepå för kavalleriet.
1926 övertogs lägret av vad som blev Kungliga Jämtlands Flygflottilj (F 4). Fram till 1926 hade ett 60-tal byggnader uppförts. Och senare för flottiljen tillkom ett 50-tal byggnader som byggdes först i sk funiks stil och senare efter 1940 års militära byggnadsutrednings typritningar. 1958 öppnades fältet för civil passagerartrafik. Efter nedläggningen av Jämtlands fältjägarregemente flyttade Fältjägargruppen från Fältjägargränd ut till Frösön.

Regementegatan 25-27

Norrlands artilleriregemente flyttade mellan åren 1893 och 1895 in successivt i kaserner uppförda efter 1892 års härordnings byggnadsprogram. Etablissemanget bestod ursprungligen av 18 byggnader men genom åren uppfördes det ca 75 byggander. När regementet avvecklades såldes anläggningen till Vasallen och 14 äldre byggnader inom den centrala delen av kasernområdet förklarades som statligt byggnadsminne. Till förbandet tillhörde tre övningsfält: Grytans skjutfält, Hokrenslägret och Björnängelägret. Inom området har även två skolor verkat, Artilleriets kadettskola (ArtKS) och Artilleriets officersaspirantskola (ArtOAS). ArtKS mellan åren 1945 och 1951 och ArtOAS mellan åren 1942 och 1997.

Fältjägargränd 13

Jämtlands fältjägarregemente flyttade 1910 in i kaserner, uppförda efter 1901 års härordnings byggnadsprogram efter Fortifikationens typritningar för infanterietablissemang. 60 byggnader uppförde inom kasernområdet plus lika många inom förrådsområdet. Förutom Jämtlands fältjägarregemente fanns inom området även Svea ingenjörkårs mobiliseringscentral i Östersund (Ing 1 Ö) mellan åren 1940 och 1951 och sedan Svea ingenjörregemente mobiliseringscentral i Östersund (Ing 3 Ö) mellan åren 1951 och 1956. Genom försvarsbeslutet 2000 flyttades utbildningsbataljonen från Norrlands trängregemente över till Jämtlands fältjägarregemente.

Ishallsvägen

Enligt ett beslut 1916 avsågs Fjärde intendenturkompaniet (Int 4) förläggas till staden. Arbetet med kaserner och bageri avbröts 1919 och kvar fanns ett sex våningar högt hus avsett som havremagasin. Byggnaden användes mellan åren 1919 och 1990 av Förplägnadsanstalten i Östersund. 1990 tog Jämtlands läns museum över byggnaden för att använda den som magasin.

Genvägen 35

På Genvägen uppfördes 1984 en anläggning för Försvarsmaktens skolverksamhet, där följande skolor etabliserades:

Övriga verksamheter

Utöver nämnda förband och skolor har det funnits flertalet staber och förvaltningsstber inom garnisonen.

Krigsförband

  • IB 25 - Fältjägarbrigaden (1949–1958)
  • IB 35 - Härjedalsbrigaden (1949–1963)
  • NB 35 - Jämtlandsbrigaden (1963–1988)
  • NB 35 - Fältjägarbrigaden (1988–1994)
  • NB 5 - Fältjägarbrigaden (1994–2000)

Se även: Lista över svenska infanteribrigader

Staber

Se även: Militärterritoriell indelning

Förvaltningsstaber

  • IFNN - Nedre Norrlands militärområdes intendenturförvaltning (1966‑1976)
  • TFNN - Nedre Norrlands militärområdes tygförvaltning (1966‑1976)
  • MFNN - Nedre Norrlands militärområdes materielförvaltning (1976‑1993)
  • VFNN - Nedre Norrlands militärområdes verkstadsförvaltning (1966‑1991)
  • ByNN - Nedre Norrlands militärområdes byggnadskontor (1966‑1982)
  • FortF/NN - Nedre Norra byggnadsområdet (1982‑1994)
  • VKNN - Nedre norra värnpliktskontoret (1969‑1995)
  • ACÖ - Arméns centralmagasin i Östersund (1944‑1949)
  • AIÖ - Arméns intendenturförråd i Östersund (1941‑1966)

Referenser

Externa länkar

Portal Jämtlandsportalen

Camera-photo.svg Jämtland län vapen.svg Denna artikel om en plats i Jämtlands län behöver bilder. Är du upphovsrättsinnehavare till en passande illustration får du gärna ladda upp den.

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/%C3%96stersunds_garnison"
Personliga verktyg