Östgöta bergslag
Från Rilpedia
Östgöta bergslag omfattar två geografiska områden i Östergötland, både i södra och norra delen. Den sydliga var känd för sin kopparhantering och den nordliga för sitt järnproducerande.
Innehåll |
Åtvidabergs bergslag
Kopparfyndigheter gav under medeltiden upphov till ett bergslag omfattande nio socknar med Åtvidaberg som centrum, vilket har resulterat i att Åtvidabergs kommun har gott om lämningar från berghantering, bara i Åtvids socken hittas ett 30-tal.[1] Bersbo och Mormorsgruvan är kända gruvorter, även tätorten Åtvidaberg uppstod såsom ett brukssamhälle kring ett kopparverk.
Gruvdriften fram till 1700-talet
Det äldsta privilegiebrevet för Åtvidabergs bergslag utfärdades av Erik av Pommern 1413, men bergsbruk syntes sedan lång tid förekommit i trakten. Gruvorna torde ha bearbetats före slutet av 1400-talet, och traditionen förlägger bergsbruket i Åtvidabergs bergsslag till tiden "före digerdöden". Gamla gruvöppningar och slaggvarp efter forna hyttor visar, att bergsbruk har förekommit i trakten sedan lång tid. Gruvdrift idkades bl a av biskop Hans Brask som, innan landsflykten, fyllde igen de gruvhål, som bearbetats av honom vid Bersbo, samt av hertig Johan av Östergötland, som införskrev tyska bergsmän, varav namnet Garpen på en gammal gruva. Driften låg nere större delen av 1500-talet och 1600-talet.
Tas åter upp under 1700-talets mitt
Under åren 1743-1745 började inspektören Jonas Solberg och undermarkschejdern Erik Solberg systematiskt sovra de gamla slaggvarpen samt bearbeta några gruvor i Åtvids socken, vilket ej blev lönsamt utan nedlades. År 1754 grundade fänrik David Hallonqvist det som kom att bli Åtvidabergs kopparverk, ty efter att han hade associerat sig med direktören A. Schenbom och krigsrådet Johan Adelswärd, fick han den 2 maj 1761 till stånd ett bolag med 100 lotter, vilket med Adelswärd som disponent bedrev arbetet med kraft. Småningom samlade Adelswärd alla lotterna på sin hand, och Åtvidabergs kopparverk ingick som en del i det av honom och hans hustru 1781 stiftade fideikommisset Baroniet Adelswärd.[2]
Källor
- ↑ Hedvall, Rikard & Lindeblad, Det medeltida Östergötland. En arkeologisk guidebok. Lund 2007, sid. 43.
- ↑ Nordisk familjebok, del 33 (1922), sid 1143-1144 (Åtvidabergs kopparverk)
Litteratur
- Karl Erik Bergsten Östergötlands bergslag. En geografisk studie Lund 1946
