Offshore-ekonomi

Från Rilpedia

Version från den 24 maj 2009 kl. 23.02 av ObelixBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Offshore.

Offshore-ekonomier (engelska offshore financial centre, OFC), även kallad skatteparadis är finanscentra vars affärsidé är att locka till sig företags kapitalhantering genom långtgående förmåner. Termen används av Internationella Valutafonden (IMF) som årligen rankar dessa centras samarbetsvilja. IMF:s definition av offshore-ekonomier är att de "tillhandahåller låg eller ingen beskattning; återhållsam eller obefintlig reglering av finansmarknaden; banksekretess med möjlighet till anonymitet"[1].

Innehåll

Exempel

Dessa centra utgörs framförallt av mikrostater och självstyrande avhängiga territorier (före detta kolonier) och kallas ofta skatteparadis. Schweiz och Luxemburg har på senare år plockats bort från listan. Ett sådant exempel är ön Jersey i Engelska kanalen. Ön är liten till ytan,och förutsättningarna för "naturligt" näringsliv små. Låg skatt har gjort ön rik eftersom den finansiella sektorn är öns huvudsakliga inkomstkälla. Utöver finanssektorn bidrar turismen till öns försörjning.

Schweiz omnämns ofta i sammanhanget men är ingen offshore-ekonomi i egentlig mening, men en omfattande banksekretess har gjort landet attraktivt för "skatteflyktingar" då landets banker inte lämnar ut kontouppgifter till myndigheterna. Den finansiella sektorn i Schweiz är en viktig del av landets ekonomi, men landet har även bland annat en stor mekanisk industri (maskiner och klockor) samtidigt som turismen är stor.

Kritik

Offshore-ekonomierna brukar ibland anklagas av sina kritiker för att främja skatteflykt och för att underlätta penningtvätt (och annan ekonomisk brottslighet) samt korruption.

Offshore-ekonomier 2007

Se även

Externa länkar

Noter

  1. Offshore Financial Centers, IMF Background Paper 2000
Personliga verktyg